Nu är jag trött. Nu vill jag ta mig en rejäl grogg och shakea järnet ute på dansgolvet.

MEN. Annika ska ju upp i morgon och jobba. Och när väl helgen har kommit (Annika är ju långledig denna helg) så kommer jag inte att orka röra mig ett skit. Min helg kommer att sluta med Wii och en massa onyttigheter.

Men efter denna arbetsvecka. Jag kommer att vara död. Fy fan vad hemskt den har varit.

 

Och den där karln som jag träffa ett tag. Nu tycker han att det passar sig att höra av sig och skicka en massa mess. I början skicka jag tillbaka för att dryga. Men han hörde ju aldrig mer av sig igen, till en början. Nu skickar han konstant och skriver att han saknar mig. Neej. Jag orkar inte mer. Sluta höra av dig.

 

Och inatt sen. Vilken underbar natt jag har haft. Drömde att jag dejtade Måns Zelmerlöw. Och nej. Det var ingen porrig dröm. Den var väldigt PG-13. Och han var så söt. Så fruktansvärt söt. Det var svårt att vakna i morse kan jag lova. Hade hellre legat kvar där i Måns otroligt lilla rum som han hade inrett med en massa kuddar och filtar. Och det är ungefär det enda jag kommer ihåg. Att han var söt, hans otroligt konstiga lägenhet och att vi bodde jättenära varandra. Där var det inget knussel med att komma och hälsa på mig.

 

Det är en sak som jag inte förstår. Varför kan inte mina kompisar komma och hälsa på mig? Varför ska jag alltid ta mig överallt? Nu sist dissade jag totalt min vän. Visserligen var jag lite elak då det var hennes födelsedagsfest. Men va fan. Nu är måttet rågat. Så ofta hon har sagt att vi ska träffas och jag har suttit hemma och väntat och väntat. Måttet var rågat då hon lovade att träffa mig på min pappas födelsedag och hon var med alla sina andra kompisar. Eller den gången hon sa att vi skulle på Ockelbo marknad tillsammans och man får ett meddelande på facebook på kvällen från hennes karl som undrar om jag inte skulle dit på kvällen. Var så jävla dum att jag bara svara nej. Jag skulle ju ha avslutat med ett "det var inte vad vi hade bestämt". Men men. Det är ju bra länge sen nu. Jag har ju andra vänner att hänga med. Min syster har ju börjat att vara med mig mer också.

Vi var ut i helgen. Min syster och jag. Annika fick visa leg. Stackars dörrvakten visste inte vart han skulle ta vägen. Hahah

Men som sagt. Annika har haft en skitvecka. Det är tur att de är sista dagen i morgon. Och ja. Jag lära få ur mig lite nu. Jag är trött och arg. Folk är galna på sjukhus. Och då menar jag inte patienterna. Och jag vill fortfarande dricka grogg och dansa. Och vill Annika dansa. Då är det stora fel. Och jag kan ju inte sluta hoppas på att jag får en lika underbar dröm inatt igen med Måns. Och att det förhoppningsvis blir lite mera vuxet i drömmarnas värld.

 

Puss Puss

 

Vad ska man säga. Vilken jävla kväll det var igår. Den är som Barney hade sagt "It was LEGEN wait for it DARY"

Denna underbara fredag. Som jag har längtat. I nästan 1års tid. Fy fan vilken jävla äg kväll. Började med att jag lagade god mat till mig och mina vänner. Sedan hände det. Vi åkte iväg. Väntade på min syster och hennes karl som aldrig kom. Och sedan satte vi oss ner för att njuta utav Ola Salo, Peter Johansson, Gunilla Backman m.f. JAG HAR SETT JESUS CHRIST SUPERSTAR LIVE. Jag har äntligen sett en av mina favoritmusikaler. Fy fan vad grym den var. Var något besviken dock att Fred Johansson inte var med. Som jag ville se den mannen sjunga på riktigt. Hans röst är ju helt underbar. Men men. Peter Johansson är rätt grym han också. Och jag och mina damer fick ju träffa han. Peter alltså. Och L och E var i extas. Själv fråga jag ut honom om en massa saker. Bland annat vart Fred var någonstans. Och tydligen var han på nån ny musikal i Stockholm. Annika blev lite lessen i ögat. Men men. Den här föreställningen var inte något dålig. Och sen fick jag in en kommentar om att Peter var så jävla grym för något år sedan när han sjöng tillsammans med Malena Ernman på idrottsgalan. Annika ska inte supa och prata med kändisar. Det blir alltid fel. Fast dom verkar ju aldrig ta illa upp.

 

Sen gick vi damer ut. Och jag kan ju säg att jag har minnesluckor från förfesten till det att jag vaknar hemma hos E. Har bara några små fragment av att vi kom ut på krogen. Och jag är blodig. Från topp till tå. Aldrig varit med om något liknande. Och E snackar om att jag har fått mens. Aldrig svarar jag tillbaka. Den hade jag nyss. Det är du som har massakerat mitt underliv. Jag har aldrig varit med om något liknande förut. Nog att jag inte har kunnat gå efter att jag har haft sex. Men det är ju för att jag är så fruktansvärt ovig och stel. Idag kan jag inte gå på grund av att människan har totalförstört mitt stackars underliv. Och det bara rinner blod, nästan. Men jävlar vilken rolig natt jag har haft. Om man går på hur jag mår idag. Som sagt. Jag mår skit och minns inte mycket ifrån gårdagen. Men Jesus Christ Superstar minns jag. Och den var helt underbar. Kommer nog aldrig att glömma detta på länge. Jag älskar musikaler måste jag säga. Nästa projekt blir till att se Hair. Älska Hair. Hair och Jesus Christ Superstar är mina favoritmusikaler. Så underbara.

 

Nej. Det är väl dags att runda av. Mina knän gör ont och jag mår skit. Tydligen så har E knuffat mig inatt när vi gick från krogen. L försökte få upp mig medan jag står på alla fyra och säger "Oj Oj Aj Aj". Ni ska se mina knän. Dom är i regnbågens alla färger. Och så ska jag förklara min fina rubrik. Idag efter att vi vaknat så sitter E och jag och pratar. Och hon undrar hur hon ska förklara för sin karl att hon har Pippat Pippi. Så jävla stolt hon är. Över att ha fått Pippa Pippi. Ja. Dagens ungdomar.

Nej. Nu blir det två klipp från youtube här. Först på Fred. Underbara älskade Fred. Lyssna och njut

 

 

 

Och sen kan jag inte låta bli att lägga upp Peter Johansson när han sjunger med Malena. Det är så vackert. Han är ju också så jävla grym på att sjunga

 

 

... till Ö-VIK

 

Vilket drag det är här hemma hos mig. Har städat och tvingat mig att vara vaken. Allt för att inte missa Schlagern. Jag muta mina vänner med kakor och tårta och här sitter jag. Ensam och övergiven med världens godaste shake i mina händer. Inte för att skryta. Men jag diggar mina smoothies. Och idag piffa jag till den med lite vaniljglass. Gott som satan.

 

Nej. Jag får väl ta fram tårtan och äta upp den här i ensamheten och hoppas på att schlagern för en gångs skull ska vara bra.

 

Puss Puss

Hade en riktigt bra dag igår. Vaknade med en bra låt i huvudet. Var "Then he kissed me" av The Crystals. En riktigt söt låt. Fast själv kan jag inte tänka på något annat än filmen "Adventures in Babysitting" när jag hör den. Slog upp mina ögon för att vakna, på riktigt, och låten fortsätter. Och tiden det tar innan jag förstår att radion är ingång. Så så vaken var jag inte. Går upp. Lallar runt i lägenheten. Försöker att städa. Annika är inne på sin tredje lediga dag och har försökt att städa varje dag. Det går inte så bra. Finns alltid något annat roligt att göra. Men ändå. Jag fick bort min rena tvätt. Jag fick äntligen upp mina julsaker upp på vinden. Jag vaxade mina armhålor. Och det gick bättre än vad det någonsin har gjort. Annika känner sig stolt. Jag gjorde klart min tårta till jobbmyset jag var iväg på på kvällen. Jag diskade lite. Jag tog bussen till ett ställe ut mot Hagaström, dit jag aldrig har varit och HITTADE. Är mest stolt över att jag lyckades ta mig till rätt ställe med bussen. Älskar att de har börjat med att visa vad för station bussen är på väg emot. Annars hade jag totalt gått vilse varenda gång. Och på denna busstur, ifrån Sandviken till ut mot Hagaström släpade jag på min tårta och en massa böcker till en arbetskamrat som börjat plugga till sköterska. Mina armar gör fortfarande ont än idag. Fy fan vad tungt det var efter ett tag.

Just ja. Jag lunchade med min kära Mor igår och tog mig en lite promenad. Och sist men inte minst så pratade jag med R. Jävlar vilken surskalle det är. Fruktansvärt sur. Och han förstår inte hur jag inte har tid eller ork att prata med honom när jag jobbar. Folk över huvud taget förstår itne hur det är att jobba på avd 111A i Gävle. Det är fan den tyngsta avdelningen på hela sjukhuset.

 

Nej. Nu ska jag slurka i mig min sista dos med kaffe. Sedan är det bara att göra sig i ordningen för att dra sig till jobbet. Långhelg att se fram emot.

 

Och för er som läser. Jag har en liten bit tårta och en liten bit kaka och lite småkakor hemma jag vill bli av med. Kom förbi lördag kväll om ni vill ha lite. Jobbar fm så.

 

Puss Puss

2013 är slut. Visserligen är vi 4 dagar in på 2014. Men 2013. Vilket jävla år det har varit. Helt jävla sjukt. Jag kan fortfarande inte smälta det. Jag har fått min legitimation, jobb, lägenhet och nu på slutet en karl även.

Som sagt 2013. Ge mig 2012 igen.

Och nyåret nu också. Vilken jävla soppa. Annika tidsoptimist till max. Orkar knappt duscha. Men kommer ur duschen en timme innan jag ska åka till min vän i Gävle. Fixar snabbt ihop en frisyr, lite smink och de mest skabbiga kläderna jag kan hitta. Jag lovar. Tattigare kläder får man leta efter. Bh från Ica, ett linne ifrån den tattigaste affären i hela Sandviken, en klänning jag köpt på second hand och strumpbyxor jag hitta för en billig peng på Dollar Store. Som sagt. Inget märkvärdigt över huvud taget.

Kommer till E. Är knappt något folk alls där. E bryr sig inte alls och karlarna stirrar på mig som om att jag kom från månen. Fler folk anländer och de presenterar sig för mig. Själv sitter jag bara och blinkar och funderar på om de blivit blinda. Säger hej och ögonen trillar ur människorna. Det är ju "PIPPI" som sitter här. Och ja. Det är jag som är Pippi.

Sen när festen väl kommer igång har jag en karl på telefon som måste prata med mig, en karl mitt emot mig som råflirtar som satan, en vän bredvid mig som inte kan sluta stirra på mina bröst och en annan vän som trycker ner sina händer i min Bh. Jag hade det roligt. Skitkul. Känner hur ironin ligger som ett tungt täcke i rummet mitt för tillfället.

Nej som sagt. Ge tillbaka 2012 när ingen ville veta av mig och jag kunde få leva mitt liv utan en massa folk runt mig som vill vara med mig konstant. Jag behöver min ensamhet ibland.

Men annars var allt OK. Och jag kan inte leva mitt liv som en ensam eremit konstant. Jag måste börja träffa mer folk. Men det går för fort nu. Alldeles för fort. Skulle vara bra om det ville lugna ner sig lite för tillfället.

 

Ha de bra folket och god fortsättning på det nya året.

 

Puss Puss

Vad ska man säga. Har sovit som en gud två dagar på raken nu. Jag ska verkligen inte sova själv. Då har jag svårt att slappna av. Inte för att jag sov mycket inatt. Men den lilla stunden som jag försvann till John Blund måste jag ha sovit för tre nätter på raken. Och jag frös inte. Även fast jag låg naken var jag så varm så varm. Men sen försvann min värme. Och jävlar vad jag blir kall fort. Och folk undrar varför jag sover fullt påklädd.

 

Blev utskrattad på jobbet i torsdags med. Men det var av kärlek. Hoppas jag. Dom satt och grät utav skratt i alla fall. Och jag ska tillägga att jag skrattade lika mycket jag med. Men som sagt. Annika jobbade och stretade och slet på jobbet. Sista jag skulle göra för dagen var att tömma en KAD med FlipFlow på en patient. Öppnar den som vanligt och krånglar som satan med att få kissflaskan på plats. Helt plötsligt säger det splutt och jag får kiss i hela ansiktet. Inte den mest trevliga upplevelsen kan jag tillägga. Och när jag berättar detta för mina kära kollegor sitter dom och tokskrattar. Fast hade det hänt någon annan hade jag nog garvat mig fördärvat också.

 

Annars vill jag bara avsluta med att säga att jag hatar att prata känslor. Inte många som vet det. Men några få i alla fall. Och er håller jag kärt. Och L. Vi ses för nån timme på julafton. Vi pratar då.

 

Puss Puss

Tänkte att deta var dags att uppdatera sig här på bloggen. Mitt liv är mer eller mindre händelsefattigt, så ni missar ju inget av att jag inte skriver här.

 

Annika har blivit en bättre människa. Tycker hon i alla fall. Annika har skaffat sig ett fadderbarn. Vart och kön vet jag inte. Det fick Plan bestämma. Men ett fadderbarn har hon fått. Stolt som tuppen är Annika också. Så nu går jag här i väntans tider på att ett brev ska komma till mig med uppgifter om mitt lilla barn.

Berättade detta för mina föräldrar i helgen. Trodde att de skulle bli galna över att jag kastar pengar på saker som jag egentligen inte behöver. Men de blev glada. Nästan chokade. Tyckte det var jättebra utav mig att jag har skaffat mig ett fadderbarn. Så nu vill jag bara att mitt brev ska komma. Väntar med spänning.

 

Annars jobbar jag häcken av mig. Och är konstant förkyld. För en månad sedan sjukanmälde jag mig ifrån jobb för första gången i mitt liv och igår fick jag gå tidigare från jobbet. Det var rätt lugnt att jag var där. Så länge som jag bara snorade och mådde illa. Men när jag började få ont i magen så kastade dom mig mer eller mindre hem. Stanna fick jag inte. Annika blev lite lessen i hjärtat. Åkte hem och sov. Sov i flera timmar. Vaknade vid kl 17. Kastade i mig lite mat för att sedan sova igen. Kan ju säga att jag sedan låg vaken från kl 21 till kl 03 på natten. Sen sov Annika igen. Idag mådde jag lite bättre. Så jag tror nog att det enda jag behövde var lite sömn. För det får jag inte mycket av. Istället för att sova så ligger Annika och läser porr istället. Jaja. Är huvudet dumt får kroppen lida. Men jag bör lägga mig nu. Ska ju upp tidigt i morgon.

 

Puss Puss

Jag är då bra smart. Går in i köket för att jag är törtig. Hittar en mango som jag trycker i mig på 10 sekunder. Det är bara ren tur att ingen ser mig i detta ögonblick. Det är mango över halva köket efter att jag är klar. God var den i alla fall. Efter detta ser jag min fruktade diskhög. Så Annika börjar diska. Och allt blir nästan diskat. Är bara dessa oerhört tråkiga matlådorna kvar. Och medan jag diskar känner jag dessa trådar som sitter mellan tänderna efter att man ätit mango och som man även brukar få efter att man har ätit majs. Så Annika letar tandtråd. Sätter sig i soffan och ska börja pilla på datorn då hon än en gång kommer på att "Just ja fan. Jag är törstig". Men jag förlåter mig själv. Det har varit en helvetesvecka på jobbet. Och Annika har inte kunnat sova på nätterna. Ligger och rullar tummarna fram till kl 3 på natten och kliver upp kl 4.45 på morgonen. Hur jag ens kommer igenom mitt arbetspass är för mig en stor gåta. Kan ni svara på den så är ni välkommna.

 

Nej. Nu e de film. Ha de gött allihopa.

 

Puss Puss

 

 

P.S. Jag hittade lite dricka. Fick mig ett glas c-vitamin. Äckligt. Jag vet. Men det enda jag har utöver vatten.

Vad jag är glad. Är helt underbart för tillfället. Mina vänner jag har skaffat mig nu. Inget tjat, inget gnat, inget tjaffs, inget gnäll. Ingenting. Jag får göra som jag vill. Det är ingen som puschar och trycker, utan de förstår. Förstår att jag inte kan bli påtryckt utan måste få ta det lugnt.

Det var så bra att få träffa E i förra veckan. Och L. De säger precis de saker jag måste få höra. Att jag är blyg och rädd. Rädd för att släppa in folk i mitt liv. Men med deras stöd går det bättre. Älskar att ha er omkring er.

Och de andra vännerna jag träffar på grund utav L och E. De tar mig som jag är och försöker inte att pracka på mig en massa saker jag inte vill. Det är så sjukt. För en gångs skull umgås jag med folk som kan bete sig som vuxna människor och inte bara låssas. Dom är inte som jag.

Så till er all. Tack. Tack för att ni finns och för att ni hjälper mig i mina svåra situationer.

Och nej D. Jag har inte glömt dig. Du är underbar du med.

 

Puss Puss

 

P.S. Gå inte till Statoil och köp snus. De har väldigt många goda kakor att välja på vid disken. Och de har alldeles för trevlig personal för att inte köpa en av dessa kakor. Men de är förbannat goda.

Ja du L. Annika är livrädd för tillfället. Inte nog med att hon har supit bort sin plånbok så rinner det äcklig vit sörja ur mig. Man undrar ju inte vad det är. Man vet. Så jävla äckligt. Och snart ska hon till jobbet också. Kommer inte att kunna jobba på flera veckor nu ju. Måste börja lugna mig.

Prata med D igår. Inte ens han känner igen Annika som håller på och härjar för tillfället. Men de e lugnt D. Jag känner inte ens igen mig själv. Nog för att man ska leva för stunden. Men det här är ju helt klart överdrivet.

 

Sen då. De människorna jag var med i helgen sa alla att första anblicken av mig så var jag en pryd människa. Annika pryd. Ja det är ju ett sätt att se det på. Fy fan. Och sen då. Alla tycker jag är söt. Så jag är en pryd söt människa. Efter att prydheten har försvunnit från folks ögon är jag bara söt. Alla tycker jag är söt. Jag är inte vacker. Inte fin. Inte sexig. Inte nånting. Bara SÖT. Och hur ska man tolka detta söt?

 

SIF gick det åt helvete med igår också. De spelade oavgjort mot BK Forward och får med denna förlust åka ner till Division 2. Så nu håller vi tummarna för att Sandviken inte hamnar i Division 2 Norra. Det hade vart förargligt.

 

Nej. Nu måste jag sluta. Ville bara skriva om min hemska upplevelse jag hade för en stund sedan. Ni skulle ha sett hur det rann. Forsa nästan. Det blev till och med blött på golvet. Är ju tur i oturen att jag inte har skaffat mig en matta än.

 

Puss Puss

Då var man hemma igen då efter en helgalen kväll ute i Gävle. Har förlorat min plånbok och är mer eller mindre helt förstörd. Men ska ringa till Mingel & Bar om en stund och höra om de har fått tag på min plånbok. Vad man känner sig helt förlorad utan den.

Vakna i morse helt utvilad och mådde pyton. Var rätt nöjd där ett tag när jag kom till liv och låg nerbäddad i en varm och skön säng. Då har Annika kommit hem i alla fall. Sen efter ett tag inser jag att det ligger vita lakan i sängen. Annika äger inga vita lakan. Sedan trilla poletten ner för Annika och hon inser vad hon har gjort halva natten.

Jävla skit alltså. Det här börjar bli som Ö-vik all over again. Ringe L och prata med henne medan jag var på väg hem. Hon bara suckar och skakar på huvudet. Vad skulle jag göra utan henne. Hon hjälpte mig även med att handla idag. Man är helt förstörd utan den där plånboken. Jag hoppas innerligt att den kommer tillbaka.

Och karln sen då. Det är min kompis kompis. Varför gör jag alltid sånt här. Och han blev tydligen jätteintresserad. Och jättelessen när jag drog på morgonen. Men va fan. Jag visste inte vad klockan var och jag ska träffa pappa kl 15. Och tur var väl det att jag gick när jag gick. Hade inte en aning om vart jag var och jag skulle på något vis ta mig hem, utan plånbok. Men jag hade ju busskortet med mig iaf. Och två timmar senare var jag hemma. Jag var helt långt ut i utkanten utav Gävle.

Men men. Jag ska inte klaga. Jag behöver sånt här ibland. Bara att det har börjat bli lite mycket nu. Annika får börja lugna ner sig igen.

 

Nej. Nu ska jag ringa och sen ska jag göra mig i ordning inför fotbollen. Som sagt. Annika ska träffa pappa kl 15. Fast det blir ju lite innan då matchen börjar 15.

 

Puss Puss

Snälla söta rara Sandvikens Kommun. Kan ni inte sopa bort lövena från gångvägarna? Räcker det inte med att vi får pulsa i snö och halka runt på vintrarna?

Alltså denna stad. Först är det svinkallt ute. Lövena rasar ner från träden och det ligger löv upp till halva vaden min på vissa ställen. Igår kom värmen och med detta regnet. Så alla dessa stora lövpartier på marken har trmpats ner och bildat stora fläckar av hal livsfarlig sörja. Det är fruktansvärt.

 

Annars då. Har haft en fruktansvärd helg på sjukhuset. Dessa två dagar jag har haft ledigt har varit helt underbara. Igår tog jag igen all min försvunna sömn och idag har jag gjort av med alla mina pengar på kontot. Kuddar är fan inte billigt. Men nu ska jag nog sova bättre. Bara ett nytt täcke som fattas nu. Sen är det bara småsaker som ska till i min lägenhet. Som ett soffbord och en matta.

Men tillbaka till jobbet. Jobbade med E i måndags. Hon e fan grym. Älskar att jobba med henne. Hon fixar kaffe åt mig och är inte rädd för att ta hand om patienterna. Och i måndags sprang hon ner till kiosken och köpte en snus åt mig. Hon är så jävla söt. Och sen x-tra vaket vi hade. Så jävla grym hon med. Satte henne på allt skitgöra och hon gjorde det utan att blinka. Så jävla grymt när jobet flyter på som det gör. Även om jag hade det stressigt och jobbigt så skötte mina underbara hjälpredor mig med allt det andra.

 

Och på tal om blåbär. Ingen som har något bra tips på bra porr? Jag börjar tröttna på min. Samma sak om och om igen. Jag vill ha något nytt. Eller så bör jag skaffa mig någon som kan tillfredställa mina behov oftare än vad jag får dom för tillfället.

 

Och till sist. Måste köpa mig en påse "JÄTTE" Salt. Var skitlänge sedan jag åt det. Och efter denna video vill jag äta det än mer. Titta bara. Skrattar så jag gråter.

 

 

 

Puss Puss

Jag älskar radion. Denna fantastiska skapelse. Helt underbar. Stod i köket för en stund sedan och rensade svamp, lyssnar på radion då helt plötsligt, och tiden det tog innan min hjärna började inse vilken låt de spela. Kan ju säga att min hjärna inte är lika fantastisk som min radio är. Men låten. Dom spela Azonto. Det är ju en helt fantastisk låt. Älskar P som spelade den för mig en gång för kanske två år sedan. Lyssna bara...

 

 

 

 

Sen då. Inget mycket. Annika ska ju snart fara till jobbet. Ville bara prata lite radio innan medan jag tryckte i mig två mackor. Man ska ju inte hungra på jobbet. Har hittat en matlåda i frysen å. Så de e lugnt. De e sällan Annika svälter.

 

Och till sist. Varför lyssnar folk inte på mig. Berättar för alla mina vänner hur framtiden kommer att se ut. Alla bara skrattar och säger att det aldrig kommer att hända. Och sen då?

Ville bara säga det. Lyssna på tant Annika ibland. Så fel har hon inte jämt.

 

Puss Puss

Tänkte jag skulle kasta in ett litet inlägg nu medan jag väntar på att kycklingen ska bli klar i ugnen. Annika är ju nästan nyss hemkommen.

Annika har varit snäll idag och följde med E på hockey, Och möter Brynäs MODO så kan man ju bara inte säga nej. Och som matchen sluta sen. Hihi. Åååhh. Annika är nöjd. Sen bilen hon åkte hem med var då väldans sur. Förutom i mitt lilla hörn då.

 

Annars då. Min lägenhet börjar se mer och mer beboelig ut. Har skaffat mig en lampa nu, så nu slipper hon treva sig fram i mörkret med ett ljus i handen. Hon har en vacker dörrmatta och hon tog sig en promenad till Bernö igår och köpte sig en blomma. Så nu har jag en fin Orkidé i mitt sovrumsfönster. Eller heter det sovalkovsfönster. Fast det lät ju bara jättedumt. Så snart ska det nog bli ordning på den här lägenheten också ska ni se.

 

Nej. Då var kycklingen klar. Man bör väl kanske ta och tänka på refrängen. Hon ska ju upp och jobba i morgon. På tal om jobb. Åkte hiss med en av våra urologdoktorer i tisdags. Annika är trött som vanligt och gäspar för fulla muggar, vilket får doktorn att fråga om jag är trött. Nehe. Han säger det. Svara något i stil med att det är omänskligt att gå upp den tiden på morgonen som jag gör. Och Dr vill genast veta när jag går upp. Vilket jag svarar 5 på och han mer eller mindre dör. Och kommer med den klockrenaste kommentaren till detta. "Va fan. Det borde ju klassas som nattarbete Jag som tyckte att 6.20 var tidigt och fortsatte sova till kl 7" Alltså dom jävla doktorerna. 6.20 på morgonen är jag nästan framme i Gävle. Om man inte redan har kommit fram. Det beror på helt hur mycket bussen måste stanna innan den kommer fram till sjukhuset. De där doktorerna bör sluta klaga på allt och allting.

 

Nej. Nu ska jag sova. Ska bara ta reda på kycklingen lite snabbt innan.

 

Puss Puss

 

 

En sista bild bara. Den vara bara för klockren

 

 

Bra jag är. Har tänkt att uppdatera bloggen sedan i fredags. Hade en jättebra rubrik till inlägget också. Men men. Annika är trött och One Piece och Naruto är ju klart mycket roligare att titta på än att älta här.

 

Bakade bullar i fredags. Det var ju faktiskt kanelbullens dag. Så vill ni ha fika är det bara att titta förbi. Halva frysen är full med goda kanelbullar.

Åkte och hälsade på föräldrarna i helgen. Kom med mammas klänning jag har lagat. Och vilket gnäll det var på den tanten. Det satt lite papper kvar i kanten på klänningen, gick inte att laga den på något annat sätt. Och det kan det ju inte bara göra. Men men. Hon får pilla med det själv. Annika är stolt att det ens blev någon klänning kvar.

 

Förstår inte ens varför jag försöker mig på ett inlägg här idag. Min hjärna fungerar inte som den ska. Allt jag gör i mitt liv för tillfället är att äta, sova, diska, städa och jobba. Jobbar halft ihjäl mig. Fick veta idag även att jag ska jobba julafton. Inte mig emot. Annika har ju ändå inget liv så. Och förhoppningsvis är det lite lugnare under julen än vad det är nu. Jävlar vad jag har sprungit idag. Och även trots att jag sov någorlunda bra inatt föll jag ihop på soffan när jag kom hem och sov bort hela em.

Och min sömn inatt. Tror jag somnade för tidigt. Annika var duktig och somna innan kl 24. Det är ovanligt. Riktigt ovanligt. Men tack vare detta vaknade jag två gånger inatt och trodde att jag hade försovit mig. Men det hade hon inte. Sedan drömde jag. Och mina drömmar sen. Drömde att jag hälsade på D igen. Fast nu bodde han inte i skåne utan han hade flyttat till USA. New York om jag inte minns helt fel. Han bodde i ett kollektiv där i den största lägenheten jag någonsin sett. Och jag var där länge. Så länge att jag började ströjobba som sköterska på ett sjukhus. Sen helt plötsligt var jag hemma igen och hade tagit med mig en av patienterna. Smugglat henne till Sverige på något sätt. Och hur vet jag inte då jag flög hem.

 

Som sagt. Mina drömmar är i en klass för sig. Den här var ju inte farlig på något sätt. Bara skum. Men jag har värre. Och det orkar vi inte prata om nu. Annika funderar på att ta hand om maten och sedan sova. Nu är hon trött. Vilket bör märkas då jag bara svamlar för tillfället.

 

Puss Puss

Hemma igen. Efter en vecka i Skåne. Och vilken tid resan hem tog. Men så är ju Annika jättejollrig och måste vara på plats mins en timme innan flyg, tåg eller båt avgår. Så hon satt på Sturup i 3 timmar och glodde i en vägg medan hon klunka i sig en liter kaffe.

Kom hem i lördags. Jobbade extra igår. Tydligen så är söndagar kval övertid. Så nu kommer lilltjejen att få pengar. Hehe. Bara bra för mig det. Kan hon köpa sig en lampa nästa månad. Det börjar bli mörkt ute nu.

 

Men nu under resan till Skåne. Jag har kommit fram till att jag är väldigt lik min far. Han pratar jämt om när han var lite. Själv börjar jag min meningar med "En gång i..." Men men. Det kan jag ta.

 

Innan jag for hem prata D med mig om hur jag ska skaffa mig en karl.

1. Ha långt hår.

2. Ha det utsläppt.

Precis allt som jag hatar med mitt hår. Enda anledningen till att jag har det långt är för att det är lättare att få bort det när man jobbar. Upp i tofs och sen är det bara att köra på.

Så vi hade en ganska häftig diskussion runt detta. Jag skrek och han stod och skratta. Som alla andra av våra diskussioner.

 

Nej. Man ska väl göra sig i ordning inför jobb. Ska snart ta bussen. Ska försöka se ett avsnitt av One Piece innan jag far tänkte jag. I morgon ska ja ju träffa L och käka lunch med henne innan det är dags för jobb.

 

Ja. Nu är man verkligen tillbaka till verkligheten. Förstår verkligen nu varför man vill ha semester. Det är det skönaste som finns när man jobbar och sliter. Har inte förstått det förrns nu när det har dragit igång på riktigt. Men men. Jag överlever.

 

Ha de gött folket så höres vi.

 

Puss Puss

 

 

 

Sista dagen i Malmö för Annika då. Måste säga att denna vecka har gått alldeses för fort. Har inte gjort ett skit. Blivit latare än vanligt och ändå hälsat på min vän med energi för en flock vilda djur på savannen.

Men som sagt. Det här var min semester. Och semester har jag haft. 

 

Har hälsat på D. Han har jobbat och tränat om vartannat. Annika har fått ta hand om sig själv. Trodde hon ja. Flickorna som D bor med för tillfället har dragit mig än hit än dit och gett mig massvis med öl. Annika har nästan konstant gått omkring och varit småfull. Men men. Är man ledig så ska man vara det å.

 

Annars då. Igår hyrde D och jag en bil och gjorde halva Skåne osäkert. Fick se Teckomatorp. Det var ju en besvikelse. Trodde det skulle lukta illa där. Kände inte ett smack. Så smygehuk kl 9 på kvällen. Det var pissigt mörkt och vågorna gick skyhöga. Annika blev blöt. Jätteblöt. Men kul hade hon. 

Fick även träffa Ds mamma. Hon gav mig en Elvisljusstacke ifrån USA. Fatta vad snygg den var/är. Annika svävar på moln. Små rosa fluffiga moln. 

 

Så summa av detta. Malmö är stressigt och totalt olågiskt men resten av Skåne är helt ok. Annika kunde ju till och med köra bil. Och i Malmö till och med. Annika har aldrig kört bil i en större stad än Gävle. Om inte Växjö eller Ö-vik är större. 

 

Puss Puss

Flyttstädar. Totalt. Rensar ur alla mina gamla flyttlådor som stått och samlat damm jag vet inte hur länge. Vissa saker är roligt att hitta. Som morfars gamla medaljer ifrån armén. Andra saker är mer pinsamt. Som min besatthet utav "Sagan om ringen" eller min oerhört totalt urblåsta tid kallad "HÖGSTADIET". Herregud. Jag var verkligen inte snäll då. Och folk som tycker jag är dum nu. Hehehe.

Men men. Anledningen till att jag är här igen efter att jag inte skrivit sen i... April? Eller? Är för att jag har hittat den mest dumma dikten jag någonsin skrivit. Och innan ni klankar ner på mig för att jag stavar fel så bara skriver jag ner det som står på papperet innan jag slänger det i soporna

 

 

"Jag ser en dag. Jag ser väll två

Men det här ska vi väll ändra på.

Nu ser jag tre, kanske fyra

Igår så klev jag på en myra

Fem och sex susar förbi

Har aldrig sett ett litet bi

Sju och åtta det rimmar på potta.

Imorgon vill jag se en råtta.

Efter tio kommer nio

Och då var jag på bio

Jag kom aldrig till tio, men vad gör väll det.

För jag har hört att han är otroligt het."

 

 

Ja. Hmmm. Poesi har aldrig varit min starka sida. Och då menar jag ALDRIG

 

Ha de gött folket så höres vi.

 

SNART FLYTTAR JAG

 

Puss Puss