I believe in miracles

Vad ska man säga. Har nu gått tre stycken arbetspass och jag vet knappt vad jag ska göra. Har lite smått panik. Man ska ju bestämma så mycket som sjuksköterska. Men det ska nog gå bra. Jag får lära mig att bestämma mer över andra. Haha. Usch jag bara gråter.

Sen har jag kommit fram till att jag är ännu mera tant. Melodikrysset var i viken igår. Så mamma väckte mig vid 9 så att jag skulle hinna ner. Och det gjorde jag. Stod där i min ensamhet bland 2000 pers cirkus. Och jag klarade krysset nästan helt själv. Var tre av frågorna jag inte klarade av, så då tjuvkikade jag på intillvarande människor. Hahaha. Och sen när krysset var slut sprang jag fram till Anders och bad om ett fotografi. Och det fick jag. Han var en mycket trevlig människa. Och kortet blev jättefint. Kan ju försöka få in det i datorn nästa gång så att ni får se. Hihihi.
Just ja. Tillbaka till tanten. Annika sitter hemma och broderar, dricker te och kaffe, älskar småkakor, lyssnar på melodikrysset, tittar på allsång på skansen och gillar bara äldre musik. TANT.

Nej. Nu får vi liva upp det här inlägget. Lovade ju bilder ifrån SIF-matchen jag var på för en vecka sen. HAHA. Så lite sent. Men men. Här kommer bilder från SIF-Luleå. Hahahaha. Kan ju bara tillägga att L flyttade till helt fel stad. Hahahahahaha. SIF vann med 5-2 :D



Uppställning innan match


Mellanakt


Andra halvlek

Ja. Det var dom bilderna. Orka lägga upp fler. Annars är mitt nikotinberoende på väg att bli kaotiskt. Köpte en dosa i tisdags. Tog sista snusen idag. Bra gjort Annika. Bra gjort. Är bara det att jag vill ha en snus nu. NU. GE MIG SNUS NÅGON. HUR FAN SKA JAG KUNNA SLUTA OM DET ENDA JAG TÄNKER PÅ ÄR SNUS. FATTA ATT MITT JOBB GÅR ÅT HELVETE ÅHHHHHHHHHHH.
Nej. Nu ska jag halsa i mig mitt te och sedan sova. Annika är trött.
Natti natt.

Puss Puss

I stålstadsbetong

Då är man hemma i Sandviken igen då. Eller ja. Jag har ju vart hemma sen i lördags. Har gått ut sköterskelinjen och är nu sjuksköterska. Ingen legitimerad än då när c-uppsatsen inte riktigt är klar än. Men de e ju bara lärarnas fel. Spelar ju ingen roll vad man säger till dom. Allt är ju fel som jag skickar in.

Men men. Nu ska vi inte vara negativa. Nu ska vi vara glada. Avslutningen var helt underbar. Och jag älskar mina vänner. Jag var ju den enda som hade de högsta medfallet när jag gick upp för att hämta min brosch och mitt diplom. Haha. Så jävla kung. Underbart.

Och mina vänner sen. Hjälper mig med allt. Att städa och att vara vän med min syster. Att dom bara orkar. Hoppas innerligt att jag är vän med dom för alltid. Till och med min syster älskade mina vänner. Bara det säger ju någonting.

Var på fotboll igår med. Sandviken vann. Och jag kan verkligen inte fotboll. Men hellre skrika och visa att man bryr sig än att vara världens tönt. Enlig mig i alla fall. Och dom vann ju. Fast satan vad dåliga dom är. Tvekar konstant, tappar bollen och passar fel hela tiden. Men det kanske blir bättre sen. Är bara glad att dom ligger i division 1 nu så. Och målisen. Pappa bara: "Ja hans bror är ju målis i NHL". Sen blev Annika helt: "Jaha, och vem e han då?" Tydligen så e de Markström då. Lite gulligt att de båda är målisar fast i olika sporter. Och att den ena spelar i högsta serien man kan komma till och den andra spelar i ett litet skitlag. Men Sandviken är på väg upp. Tro mig. Ska lägga ut lite bilder från matchen sen å. Orkar inte nu. Måste ta in mig lite mod. Första arbetsdagen idag. Spännande värre. Det är tur att jag har packat väskan redan igår. Annars hade jag haft ännu mera panik nu.

Nej. Ska väl sluta prata skit, dricka klart mitt kaffe och klä på mig.

Vi höres folket.

Puss Puss