21 december 2012. Dagen då jorden skulle gå under. Visserligen är inte dagen slut än och på vissa delar på jorden har dom bara kommit halvvägs genom 21 december. Men nog har jorden gått under allt. Och anledningen: ANNIKA HAR SHOPPAT PÅ BRYNÄSSHOPPEN. Helt otroligt.

Och som sagt. Den dagen jorden går under kommer Annika att shoppa saker hon skäms över. Eller skämmas är fel ord. Men saker hon tycker mindre om i alla fall. Är ju MODOsupporter in i själen. MODO kommer alltid att finnas i mitt lilla trasiga hjärta. För Annika gillar inte Brynäs. Finns inget i Gävle jag gillar. Och ni skulle ha sett mig som jag virrade med buss nr 2 i Gävle för att komma till arenan. Bara det att Gävle inte har en Brynässhop mitt i stan är ju fel bara det. Visserligen fanns det lite prylar inne på InterSport. Men det var ju inget att hurra över. Och turistshopen sen. Den kan ju köra upp något där solen aldrig lyser. Sämsta turistbyrån jag varit på i hela mitt liv. Va fan. Alla turistbyråer i landet jag har varit på är överrösta med souvenirer från staden. Men inte i Gävle inte. Nej. Inte ens en sketen bock fanns det där inne. Och mörk och ogästvänligt var det med. Nej. Jag gillar inte Gävle. Så nu vet ni det.

 

Nej. Nu ska jag spela oseriösa spel och försöka få bukt med min magsmärta. Äta hjälpte ju inte. Kanske ska ta mig en god kopp te.

 

Puss Puss

Nu är det lördagmorgon. Annika har varit vaken sedan kl 5 i morse. Trött som fan är jag. Vill inget annat än sova. Men jag ska ju bort strax. Ska iväg på julbord med folket från Gävle. Ska ha det underbart. Hoppas jag. Orkar egentligen inte fara. Vill hellre ligga hemma i sängen och inte kliva upp på hela helgen.

Men det hände någonting nu när jag satt vid datorn. Det fanns absolut inget roligt att göra på datorn. Ingenting. Det är sällan detta fenomen händer mig. Finns ju alltid något roligt att göra vid datorn. Gratisspel på nätet, surfa porr, läsa skittråkiga mangaserier (naruto ej inräknat i detta), se på bilder eller bara fjanta runt på youtube. Men jag vill inte göra något av detta. Absolut ingenting. Så jag ska nog fara på kryssning. Har ju betala över 600 kr för denna resa så. Det är bara att bita i det sura äpplet och sticka iväg. Det blir ju vad man gör det till. Och Göteborgsresan kan jag inte klaga på. Då hade jag det skitroligt. Så vi håller tummarna på att detta blir precis lika roligt om inte än bättre.

 

Och inte att förglömma. POSITIVT TÄNKANDE ANNIKA!

 

Puss Puss

Då var det måndag igen. Denna hemska dag. Har varit bortrest hela helgen. Stack från Sandviken i torsdags med en klass 1 varning i hälarna. Men det var inga problem. Tågkompaniet kan man lita på i alla väder. Dom är vana med snö. Skillnad blev det när jag kom till Örebro och skulle byta till SJ. Tåget var en hel timme försenad. Hatar verkligen att åka tåg med SJ. Men men. Jag anlände till Götborg hel, ren och 1.5 timme senare än planerat. Men det gick bra ändå. D stod och väntade på stationen och hjälpte mig med min otroligt tunga väska. Jag lovar att datorn vägde mer än min väska jag hade med mig. Men så var den halvtom å. Orka packa med sig bra kläder. Haha.

 

Och anledningen till att jag for iväg till Göteborg för att träffa D. Hmm. Ja folket. Det är tillåtet att skratta. Men jag var på fitnessfestival. Och jag hade det trevligt. Riktigt jävla roligt. Behövde det verkligen. Komma bort ifrån familjen, stressen och gnället hemmifrån. Orkar verkligen inte med det något mer. Och som jag fick sova. Tror det var första gången på länge som jag kände mig så trygg och varm. Men så kan det ju bero på att man sov i en dubbelsäng med D. Även om han inte mäter sig alls med dom människorna vi träffade på fitnessfestivalen så har han fortfarande mkt att visa upp. Och D. Älskade underbara D. D har aldrig varit sötare än på lördagen. Han fick träffa sina största idoler och var ungefär som ett barn på julafton, eller en 12 årig flcka som träffar sin största kärlek, eller som mig om jag skulle få stå öga mot öga med Foppa. Fast jag måste säga att D var duktig. Han våga ju prata med dom. Och jävlar vad han kan prata med folk. Jag stod bara bredvid och var stum. Fast så har jag ju smått fobi för att prata med okända människor. D fick ett kort på mig och den gamle gladiatorn Atlas också. Jävlar vad stor den mannen är. Han kramade om mig och det var bara armar. Armar och inget annat. Jag var livrädd. D bara stod och skratta. Fast de e ju smått förståeligt.

 

Träffade inte bara kändisar i götet. Träffade ju på A ifrån klassen och min kära gammla C ifrån Lysekil. Älskade C. Det är allt för sällan som vi möts. Får göra det oftare. Älskar hur C och D verkligen fann varandra också. Dom pratade på om ditten och datten tills samtalet kom att handla om mig. Jag har verkligen gjort en hel del i mitt liv som jag glömmer bort att jag har gjort. Bästa var ju när D tyckde det var dags att gå hem för att jag höll på att somna på plats. För att han inte orkade släpa hem mig. Och sen när det kom fram att C aldrig har hjälpt mig hem. Då vart det genast kul att gå på promenad. Förbannade karlar. Och långa ben har dom med. Det är inte konstigt att lilla jag blir trött.

 

Haha. Det var en syn folket i Götet möttes av dagligen. En stackars Annika som hänger i armen på D och försöker tafatt att gå i samma hastighet. Likaså när C var med. Fast då hängde jag i 2 st armar och försökte gå. Men det var inte lätt. Fast D sa ju att jag var duktig på att andas i alla fall när jag gick. En positiv sak.

 

Nej. Nu bara maler jag på och maler på. Man kanske skulle ha bloggat lite under själva festivalen också. Så att man slipper ta allt i efterhand. Men som sagt. Annika är inte bra på det här med att uppdatera sin blogg. Det finns roligare saker att göra än att skriva blogg. Försöka sig på ett liv till exempel. Nej. Nu blir det kaffe.

Jag är beroende tydligen.

 

Puss Puss