Hur hamnade man här?

2013 är slut. Visserligen är vi 4 dagar in på 2014. Men 2013. Vilket jävla år det har varit. Helt jävla sjukt. Jag kan fortfarande inte smälta det. Jag har fått min legitimation, jobb, lägenhet och nu på slutet en karl även.
Som sagt 2013. Ge mig 2012 igen.
Och nyåret nu också. Vilken jävla soppa. Annika tidsoptimist till max. Orkar knappt duscha. Men kommer ur duschen en timme innan jag ska åka till min vän i Gävle. Fixar snabbt ihop en frisyr, lite smink och de mest skabbiga kläderna jag kan hitta. Jag lovar. Tattigare kläder får man leta efter. Bh från Ica, ett linne ifrån den tattigaste affären i hela Sandviken, en klänning jag köpt på second hand och strumpbyxor jag hitta för en billig peng på Dollar Store. Som sagt. Inget märkvärdigt över huvud taget.
Kommer till E. Är knappt något folk alls där. E bryr sig inte alls och karlarna stirrar på mig som om att jag kom från månen. Fler folk anländer och de presenterar sig för mig. Själv sitter jag bara och blinkar och funderar på om de blivit blinda. Säger hej och ögonen trillar ur människorna. Det är ju "PIPPI" som sitter här. Och ja. Det är jag som är Pippi.
Sen när festen väl kommer igång har jag en karl på telefon som måste prata med mig, en karl mitt emot mig som råflirtar som satan, en vän bredvid mig som inte kan sluta stirra på mina bröst och en annan vän som trycker ner sina händer i min Bh. Jag hade det roligt. Skitkul. Känner hur ironin ligger som ett tungt täcke i rummet mitt för tillfället.
Nej som sagt. Ge tillbaka 2012 när ingen ville veta av mig och jag kunde få leva mitt liv utan en massa folk runt mig som vill vara med mig konstant. Jag behöver min ensamhet ibland.
Men annars var allt OK. Och jag kan inte leva mitt liv som en ensam eremit konstant. Jag måste börja träffa mer folk. Men det går för fort nu. Alldeles för fort. Skulle vara bra om det ville lugna ner sig lite för tillfället.
 
Ha de bra folket och god fortsättning på det nya året.
 
Puss Puss