We keep the beat



Jag är så glad. Jag är så lycklig. Jag har äntligen fått min efterlängtade DVD. Sprang in på hemmakväll igår när jag var på väg till Mikael. Det ligger ju på vägen till han så det är ju ingen omväg. Letade febrilt efter Happy Tree Friends DVD:n. Jag vet att dom har haft den. Men sen när jag fick pengar var den borta. Eller om ajg bara var dålig på att leta. Det kan ju vara så å. Men igår fann jag den. Så jävla underbar serie ju. Jag älskar den. Och Handy är bäst. Han är så söt. Så nu ska jag titta på Happy Tree Friends dagarna i ända. Tills jag lessnar på det. Haha. Och videon här ovanpå är ju också äg. Det är ju Fall Out Boy som sjunger. Så mitt i videon såå kommer dom. Små och söta som resten av djuren. Förutom älgen. Han är asdryg tycker jag. Har aldrig gillat han. Fast så hatar jag ju typ alla djuren i serien. Är bara Handy och ett fåtal till jag gillar. Men nog om detta nu. Se och njut.
Puss Puss

So I'm living it all

Oj oj oj vad Annika har varit duktig. Ringt och felanmält min säg i 2 veckors tid nu. Och idag har dom nu lagat den :) Annika kommer att få sova om nätterna igen. Jag har varit sjukt trött de senate 2 veckorna. Så trött att jag har somnat på föreläsningarna och lite nu och då överallt där jag kan slappna av utan att tro att min säng ska rasa vilken sekund som hellst. Fast nu är sängen 20 cm (lovar att de är mer) lägre än den var innan. Så nu kan jag inte förvara mina lådor under sängen något mer. Lite surt.
Annika har även varit duktig och skrivit klart sin rapport. Men det hade aldrig gått utan Lindas hjäp. Jag fattar inte att jag måste ha någon som står och piskar mig för att jag ska skriva rapporter. Fast det är ju så sjut tråkigt att skriva dessa rapporter. Hade ju vart mycket enklare om man sluppit. Och alla dessa artiklar vi måste söka också. Och det måste vara vetenskapliga artiklar också. Och minst 2 och minst 3 och de får inte habdla om något ointressant och jag kräks på allt som har med artiklar och rapporter att göra. Men som sagt. Det går frammår för mig i skolan. Det känns bra.
Annars undrar jag stort vad det är som har hänt. Annika har fått kommentarer på sin blogg. 2 ST TILL OCH MED. Senast det hände var i mitten på 2005 tror jag. Om det inte var ännu längre sedan. Fast det tror jag inte. Om jag tänker rätt så skaffade jag bloggen 2005. Men inte för att jag gnäller på kommentarer. Jag blir bara glad av det. För vad är det för mening att sitta och skriva en hel massa saker om ingen läser? Inte för att jag bryr mig så mycket så. Jag har ju mest bloggen för att få avreagera mig på allt jag blir arg och sur över. Och för att få skryta över saker som händer i mitt liv. För jag är en sån töntig tjeje som hatar när folk måste skriva ut hela sin liv på facebook. Jag tycker inte man behöver lägga ut allt man gör, allt man får och skriva saker för att göra andra avundsjuka. Man har ju ett privatliv och behöver inte alltid vara bäst. Därför är jag så emot att skriva saker som händer mig på facebook. Bättre att plottra ner det här som folk får läsa. Det är ju bara ändå 3-4 personer i Sverige som läser min blogg. Flåt om jag glömt någon nu. Och riktigt pinsamt blir det när jag nu efter detta inlägg kollar statistiken och ser hur många som läst och ser att det är fler. Men det tvivlar jag starkt på.
Puss puss

JAG ÄR KÄR









Ja. Då kommer här mitt OS prat. Tittade på karlarnas konståkning och fick se denna karl. SÅ JÄVLA KÄR JAG BLEV. Han är ju helt underbar. Skit i att han är jättebög. Jag vill ha honom. Och han kan flytande franska och ryska. RYSKA. Han är ju perfekt ända ut i fingertopparna. GE MIG HONOM...

Testar om jag åter kan



Men va fan. Har testat detta sätt ett tusental gånger. Men när min syster gört på min dator och det fungerar för henne så börjar det att fungera för mig å. Blev jag ju lika sur igen ju...

Pleased to meet you

Fan vad jag hatar allt just nu. Min säng är helt förstörd så den går det itne att sova i. Hur jag sover om nätterna är ett mysterium. Min hamster är helt cp i huvvet och biter allt den ser (läs mina fingrar). Vi har tenta på fredag jag inte har pluggat till och jag är fortfarande förjävla pissigt jävla sur på en massa människor som jag egentligen borde ha lagt bakom mig. Lägg till på detta att jag får veta av min kompis att jag har hånglat med hennes karl på fyllan å. Och ingen ångest över att få veta det. Jag börjar fundera på vad det är för klaff jag har fått. Det är inte normalt för mig att hålla på som jag gör nu och inte ha något ångest. Innan operationen fick jag ju ångest för minsta lilla grejjen jag gjorde på fyllan. Nu har jag gjort allt och lite till på fyllan och det enda jag tänker är "Jaha. So what". Måste ändra på mig. Visserligen har jag ju ändrat mitt liv lite grann. Ska ju försöka se något snyggare ut till sommaren. Och Mickes diet verkar ganska bra på mig. Visserligen så fuskar jag en hel del. Men för det mesta så håller jag på hans diet. Känns fett bra.
Annars var det OS jag skulle prata om. Nu orkar jag inte det. Kan ju säga att jag ska se hockeyn i natt på tv:n och skulle jag råka somna i soffan så ska jag fan ligga kvar där. Allt för att slippa min trasiga säng.
Nu känns det lite bättre. Det är fan bra att skriva ner sakerna man är arg över. Det försvinner lite av det då. Men nu ska jag sova lite innan hockeyn. Ha det gött allihopa.
Puss Puss

And our lives are forever changed

Fan vad sur jag är. Jag måste säga att vissa människor här i världen inte borde få kunna tala eller tänka för sig själva. Min älskling Mikael berättade för mig om dig. Hur i helvete kan man vara så omogen och osäker på sig själv. Varför måste man gå bakom ryggen på folk och prata illa om alla. Och prata illa om folk med annat folk som berättar det för en. Hur dum får man vara. Jag säger bara det. Det är skönt att du flyttat härifrån. Får jag någonsin se dig så åker du på en rak höger. Mer förtjänar du inte. Och det du pratar om: "Jag förstår att dom hatar Annika". Vad fan finns det att hata? Jag har inte varit annat än snäll mot dig och detta är vad man får tillbaka. Inte undra på att jag sluter mig och vägrar öppna upp mig för folk. Det är nog bara Mikael som känner till det mesta om mig. Han är min lilla gris. För han är en värre diva än Miss Piggy. Flåt Mikael. Men du vet att jag älskar dig.
Alla hjärtans dag måste jag säga var den bästa i mitt liv i år. Fick en date med Mikael den 5 mars. Då ska vi på restaurang och bio. Värsta daten å. Älskar den karln. Hoppas vi blir vänner för alltid. Det brukar ju sluta med att alla jag känner och tror är mina vänner pratar skit bakom ryggen på mig och försvinner för alltid. Men nu var de inte det jag skulle prata om. Det var ju alla hjärtans dag. Men mer finns inte att prata om. Fick ett mms av Alex och en parfym av Sanna. Så vänner har jag. Bättre vänner än den tiden i livet jag behövde vänner. Själv så gav jag bara en nalle till Mikael. Resten av mina vänner fick bara ett sms där det sotd att jag älskar dom. Men mer behövs ju inte. Allt ska vara så prylfixerat nu. Bättre med känslor.

Idag är det ju även fettisdagen. Gissa vem som inte ätit semlor... JAG. Jag gråter. Man måste ju äta semlor nu. Jag som har hållit mig ända tills idag, och då glömmer jag att köpa en semla. Tror jag ska köpa mig en i morrn. Semla, semla, semla.

Annars händer inte mycket. Var i Sandviken under schlagern. Jävlar vad dom hade pyntat. Dom la ut 2 miljoner kr på den jävla skiten. Eller, inte så mycket jävlar. Annika älskar schlager. Men det var en stor skillnad jämtemot Ö-vik. Jävla schlagernörd jag är. Först ö-vik och sedan Sandviken. Men Sandviken var inte mening. Jag var hos doktorn på torsdagen och då stannade jag till söndagen och fick på så sätt se schlagern hemma å. Och besöket hos doktorn gick bara fint. Träffade ÖL Peter. Vi hälsade på varandra i väntrummet som om vi vore gammla kompisar och tanten som satt där såg helt förskräckt ut. Stackars damen. Och Peter hitta inga fel på mig. Jag var friskare än jag någonsin varit. Det var bara att få upp konditionen så skulle det blli ännu bättre. YAY Annika är frisk.

Men nu ska jag nog försöka sova lite. Kanske ska se lite OS också. Hmm. Ska nog prata lite OS i morrn. Vill prata av mig o mdet å. Men det får bli i morrn. Detta är redan långt nog.
Puss och God Natt

I don't need to be forgiven

Vad är det för fel på mig? Eller fel och fel. Gråter som en idiot nu när jag borde vara sprudlande glad. Fick äntligen gå på min älskade hockey. Men det var ju knappt så att man fick följa med. Ringde Linda tidigare idag och hörde mig för. Fick veta att de redan köpt biljetter men att jag var mer än välkommen att följa med. Fan vad arg jag blir på sånt, när folk vet att man riktigt längtar efter att få göra något och sedan skiter totalt i en. Så kul hade jag inte heller. Sällskapet var väl sisådär. Inte för att jag asträngde mig. Jag skötte mitt och tänkte inte på något annat än matchen. Annika blir ju som förbytt. Lite gladare blev jag när Brynäs fick spö också. Men det var ju på håret det med. Satan vad Modo var dåliga idag. Men det är första hemmamatchen jag är på som Modo vinner på. En till sak jag borde vara glad över. Men ändå så kommer alla gammla minnen upp om saker som är liknande denna. Att jag alltid måste få höra av mig och fråga hur det blir bara för att få svar tillbaka att allt är ändrat och jag kan ju bara fetglömma att jag får följa med. Jävla tårar. Nu kommer dom igen.
Mamma fyller år idag med. Det glömde jag ju naturligtvis också bort. Prata med henne i telefon idag jag vet inte hur länge, men länge iaf. Och sen ringde jag syrran och prata med henne. Grät lite och beklaga mig och hon gjorde mig på bra humör igen. Saknar henne som satan ibland. Men på onsdag får man se henne igen. YAY. Men tillbaka till mamma. När jag går iväg och köper min hockeybiljett så kommer jag på att "Ja jävlar. Mamma fyller år idag", skickar iväg ett sms där det står en massa förlåt och ett grattis. Och tillbaka får man "Du är förlåten". Ibland har hon humor den damen. Skicka mess till syrran å för jag vet att hennes minne är precis lika fint som mitt. Hennes svar tillbaka var ju ännu bättre. Stod bara med stora bokstäver "HELVETE". Ibland är det tur att vara glömsk. Det ger en några solglimtar på tårfyllda dagar.
Annars har det inte hänt så mycket. Har ju varit schlagervecka här i Ö-vik förra veckan. Men det var inte mycket att hänga i julgranen. Det enda som kunde tänkas finnas i julgranen var jättemegastora discokulan dom hängde upp i hamnen. Den satt man å sukta efter i fönstret. GE MIG EN DISCOKULA.
Annars tuffar allt på. Annika dricker för mycket på helgerna och gör saker mamma mår bra av att inte veta. Det värsta med detta är att mitt samvete har flygit långt långt bort. Ingen ångest nånstans och det enda jag är är bakis. Igår (söndag) var jag bakis med Mikael och vi hade en heldate ihop igår. Satan vad mysigt vi hade det. Började med att vi sov ihop i hans säng och sedan åt vi på restaurang och gick på bio. Vi såg "Luftslottet som sprängdes". Var väl en helt ok film. Har ju inte sett 2:an i den serien. Men jag vet inte. Är inte så insatt i Stieg Larsson. Förlåt pappa.
Oj vad jag har skrivit nu. Men så har jag inte skrivit en rad på över 2 veckor. Och det har hänt mig för mycket för att jag ska kunna skriva ner det här. Men lite har jag fått lättat på hjärtat iaf. Ja det jävla hjärtat. Mikael och jag pratade om mitt lack of ångest varav jag svarar "Ja, det får mig att undra vilken människa jag fick denna klaff av" vilket får Mikael att bli jättearg och säger att sånt får man inte prata om. Haha. Älskar den karln. Han kan också få en att må bra på några sekunder.
Men nu måste jag sluta. Ska försöka lägga mig i tid idag.
Puss Puss