So I'm living it all

Oj oj oj vad Annika har varit duktig. Ringt och felanmält min säg i 2 veckors tid nu. Och idag har dom nu lagat den :) Annika kommer att få sova om nätterna igen. Jag har varit sjukt trött de senate 2 veckorna. Så trött att jag har somnat på föreläsningarna och lite nu och då överallt där jag kan slappna av utan att tro att min säng ska rasa vilken sekund som hellst. Fast nu är sängen 20 cm (lovar att de är mer) lägre än den var innan. Så nu kan jag inte förvara mina lådor under sängen något mer. Lite surt.
Annika har även varit duktig och skrivit klart sin rapport. Men det hade aldrig gått utan Lindas hjäp. Jag fattar inte att jag måste ha någon som står och piskar mig för att jag ska skriva rapporter. Fast det är ju så sjut tråkigt att skriva dessa rapporter. Hade ju vart mycket enklare om man sluppit. Och alla dessa artiklar vi måste söka också. Och det måste vara vetenskapliga artiklar också. Och minst 2 och minst 3 och de får inte habdla om något ointressant och jag kräks på allt som har med artiklar och rapporter att göra. Men som sagt. Det går frammår för mig i skolan. Det känns bra.
Annars undrar jag stort vad det är som har hänt. Annika har fått kommentarer på sin blogg. 2 ST TILL OCH MED. Senast det hände var i mitten på 2005 tror jag. Om det inte var ännu längre sedan. Fast det tror jag inte. Om jag tänker rätt så skaffade jag bloggen 2005. Men inte för att jag gnäller på kommentarer. Jag blir bara glad av det. För vad är det för mening att sitta och skriva en hel massa saker om ingen läser? Inte för att jag bryr mig så mycket så. Jag har ju mest bloggen för att få avreagera mig på allt jag blir arg och sur över. Och för att få skryta över saker som händer i mitt liv. För jag är en sån töntig tjeje som hatar när folk måste skriva ut hela sin liv på facebook. Jag tycker inte man behöver lägga ut allt man gör, allt man får och skriva saker för att göra andra avundsjuka. Man har ju ett privatliv och behöver inte alltid vara bäst. Därför är jag så emot att skriva saker som händer mig på facebook. Bättre att plottra ner det här som folk får läsa. Det är ju bara ändå 3-4 personer i Sverige som läser min blogg. Flåt om jag glömt någon nu. Och riktigt pinsamt blir det när jag nu efter detta inlägg kollar statistiken och ser hur många som läst och ser att det är fler. Men det tvivlar jag starkt på.
Puss puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback