And I want, and I need, and I lust

Vilken dag det har varit idag. Skulle ha pluggat. Men det är så mycket roligare att göra allt annat. Städa, plocka dona och sitta vid facebook och inte göra ett skit. Men i morrn. Då jävlar. Då får ni slå mig om jag inte pluggar. Det lovar jag.
Idag har vi i korris varit megaduktiga. Tarzan-frysen har fått sig en omgång. Så nu tog vi allt ifrån den. Kastade över hälften som låg i den. Frostade av den. Skurade den skinande ren. Ställde in citron i den i hopp om att den ska sluta lukta. Så i morrn får vi se om frysen vill sig eller inte. Men jag hoppas att den slutar stinka apa. Det är hemskt vad den luktar. Men folk som inte var där inne sa att det luktade mindre för varje gång de kom in. Jag å Alex kände inget. Vi stog med huvudena i frysen och skurade tills fingrarna blödde nästan. Men jag hoppas nu. Hoppas hoppas hoppas att lukten försvinner. Sen prata vi om att vi ska städa ur förrådet också. Det är rena sopstationen nu. Ligger en massa lampor, madrasser och annan skit som bara tar plats där inne. Usch usch. Men det får bli någon annan helg. I morrn är det ju dags för frys nr 2. Och om vi fick ihop 1 hink med vatten och is ifrån Tarzan-frysen så borde vi få 2 hinkar från köks-frysen. De e satan vad med is det är i den. Sen ska vi nog dela upp den frysen så att alla får ett fack i den. Ock så ska vi kasta allt som inte hör hemma någonstans. YAY. Våran korris håller på att bli vacker.
Annars tänkte jag bara berätta minnen. För i veckan när jag satt i köket och tittade på tv medan jag åt frukost så zappade jag mig till MTV. Där så spelade dom
Billy Talent - Fallen leaves. Vilka minnen som kom. Först "Den här låten är inte så dum" till "Dom är fett bra live" till "Just ja. Jag har ju sett dom live". Och då börjar man att le, jättestort. Men inte fanns det någon ute i köket man kunde skryta till/åt. Men det gjorde inget. Annika kommer nog alltid att le till den låten. Och efteråt kom ju en annan låt som jag nyss har funnit. Den är också så sjukt härlig. Och inte nog med att låten är bra. Gruppen som sjunger heter Hockey. Ah. Livet är bra rättvist ibland.
Men men. Nu måste jag sova om jag ska orka mig upp i morgon för tvätt kl 8 på morgon och plugg hela dagen. Så vi höres
Puss Puss

Musik för mina öron

Bob Seger - Old Time Rock & Roll


Just take those old records off the shelf
I'll sit and listen to 'em by myself
Today's music aint got the same soul
I like that old time rock 'n' roll
Don't try to take me to a disco
You'll never even get me out on the floor
In ten minutes I'll be late for the door
I like that old time rock 'n' roll

Still like that old time rock 'n' roll
That kind of music just soothes the soul
I remenisce acout the days of old
With that old time rock 'n' roll

Won't go to hear them play a tango
I'd rather hear some blues or funky old soul
There's only one sure way to get me to go
Start playing old time rock 'n' roll
Call me a relic, call me what you will
Say I'm old-fashioned, say I'm over the hill
Today's music ain't got the same soul
I like that old time rock 'n' roll

Today's music ain't got the same soul

Ja ni folket. Idag har Annika varit argare än någonsin. Lovade Fadime för några dagar sedan att jag skulle fasta med henne idag, och varför jag lovade har jag ingen aning om. Mest kanske för att se hur det är att fasta. Men i alla fall. Det hela slutar med att jag första halvan av dagen skriker på allt och alla. Och alla bara skrattar. Dom dom har lärt sig nu att de flesta vredesutbrott jag har inte är så farligt. Medan resten av halvan började jag längta efter mat. Men det är inte så farligt att fasta. Det var... ja... det var en rolig upplevelse. Och äter man inget till frukost så blir man inge hungrig efteråt. Man är lite hungrig i början för att sedan inte känna någon hunger alls. Det var lite scary. Men Fadime sa det hon å. Bara man inte äter efter att man vaknar klarar man allting. Och det gjorde man.
Annars har det inte hänt så väldans mycket. Förutom att Fadime går och tar saker ur mina händer jämt och ständigt. Min detoxkur har gått halvvägs nu och jag vill ha godis, kakor och glass. Vad som hellst bara det är socker i. Det är sjukt hur mycket man längtar efter kakor. Så jag har bestämt mig för att den 29 september så ska jag festa järnet. Då får det bli wienerbröd från bageriet, glass med chokladsås och godis i mängder. Om jag kommer att vilja ha det då. Det är sjukt hur man vissa dagar nu inte alls vill ha kakor m.m. Men det ska nog gå bra. Och en sak till som har gjort mig jättestolt. Var på krogen igår med alla mina vänner. Och jag drack ingen alkohol what so ever. På förfesten drack jag juice (som va så förjävla god) och detox. Fanns en massa chips m.m på bordet också. Åt inget av detta heller. Annika känner sig stolt. Mycket stolt.
Annars så traskar livet på som vanligt. Jag har fått en ny tid för operationen. Kommer nu att vara onsdag v 44. Bye bye godkänt på denna kursen. Men jag måste säga att jag sätter hälsan före skolan. Annars vore man ju dum. Har fått svar från omtentan också. Bye bye att jag får fortsätta denna gång. Måste göra en omtenta nr 2. JAG VILL INTE. Jag gråter varja dag numera, när ingen ser. Hatar att ha en stor operation och en omtenta att se fram emot. Har en tenta på fredag för denna kursen jag går nu. Har inte börjat plugga till den heller. Nej. Mitt liv suger fett. Måste göra något. Tror jag köper mig en stor stor kaffe i morrn sätter mig ner vid skrivbordet och börjar läsa. Kanske klipper naglarna först så att jag riktigt kommer i stämning. Då blir man ju sådär lagomt lessen och iinte känner för att göra något.
Och det orkar jag inte nu heller. Ville skriva massa mer. Men det orkar jag inte. Annika måste sova. Natti natt.
Puss Puss

jag är vacker, fri och vild

Vilken jävla dag. Vaknade av ett sms från Lisa där hon säger att hon inte orkar simma. Inte jag heller skickar jag tillbaka och somnar om. Fy fan för att sova dåligt. Men men. Jag kom i tid ur sängen och åt frukost och tog mig till skolan. Men de va fan inte lätt. Halva tiden i skolan satt jag och försökte hålla mig vaken. Men det är inte lätt när ämnet är vätskebalans och syrabasbalans. Så jäkla långrandigt det kan bli. Får försöka läsa mer om det i boken. Sedan var det lunch som jag åt hemma hos Linda. Fick en liten promenad innan lunch också. Det är fan bra att känna folk med djur. Skola igen efter lunchen. Men nu hade vi en lärare man orkade lyssna på iaf. Hon malde på och malde på och det enda man kunde göra när hon prata var att skratta. Hon var kung på att tala inför folk. Hon måste ha haft höga betyg i Svenska C. Fast kanske inte. Jag skulle också haft höga betyg i Svenska C om det inte vore för att jag är så sämst på att skriva. Efter den föreläsningen skrev jag ut lite papper i datasalen och gick ut. Gick emot Linda och hör någon ropa bakom mig. Vänder mig om och pang så står du där mitt framför mig. Man får inte skrämma stackars små flickor sådär. Men det var roligt att träffas igen och få prata. Glömmer hur lätt det är att prata med dig. Jag saknar det. Men jag är för feg för att börja. Satan jag måste börja bygga lite på mitt självförtroende här. Men men. Det roligaste händer när Linda och jag är på väg hem, då Linda lite försiktigt viskar "Vem var det Annika?" Ja du Linda. Den frågan gjorde hela min dag. Efter kramen jag fick av dig då. Dom kramarna lever jag länge på ska du veta.
Annars har jag inte gjort så mycket mer idag. Jag simmade som en galning i 30 min idag efter skolan. Men det är ju faktiskt lika bra som att simma 30 min före skolan. Och så har jag varit på promenad med Linda efter simningen. Vi var ute i 2 timmar med Kila. Fatta om jag var trött när jag kom hem. Och när jag kommer hem är det myskväll i soffan framför tv:n med korris. Så det har varit en riktigt underbar dag. Helt fantastiskt. Och det bästa på hela dagen var att få träffa dig. Även om det så bara var för 5 min så är det ändå helt underbart. Fan jag måste skaffa ett liv. Men men. Ha det så gott allihopa. Nu ska Annika för en gångs skull försöka att lägga sig tidigt. Natti natt.
Puss Puss

Va f.........

Minne minne. Skulle ju peta in att jag i samtalet med Lisa där kollade öppettider m.m på paradisbadet. Då fick jag fram en sida som visade sveries bästa äventyrsbad. Och vem tror ni delar 5:te platsen med paradisbadet?? Jo. Sandvikens egna stolthet Parkbadet. Hahhaha. Stort skämt. Det är ju nästan rivningsobjekt nu. Eller kanske inte. Jag har inte varit där på... oj... 8 år. Så l'nge sedan trodde jag inte det var. Man kanske ska dra dit en dag när jag är hemma nästa gång. Fast vad jag minns av det stället så är det astråkigt. Men pratar man med annat folk som varit där så minns dom det som jätteroligt.
En annan sak jag vill berätta. ANNIKA HAR HAFT EN BESÖKARE PÅ SIN BLOGG. MOAHAHAHAHAH. Det tar sig, det tar sig. Snart kanske nån till vill läsa denna mycket mycket tråkiga blogg. Men det är inte mitt fel. Jag kan itne få in videosar i min blogg något mera. Jag är jättelessen. Nån som vet hur man gör får gärna hjälpa mig. Nu ska ja sova iaf. Natti natt

the background's fading out of focus

Så var ännu en helg till ända. Eller slut. Hur man nu vill se det. Och igår vid den här tiden var jag så trött att jag nästan svimamde. Och nu sitter jag här klarvaken och skriver i min blogg. Sjukt hur olikt man mår från dag till dag. Följde Micke hem tidigare ikväll. Efter jag lämnat honom var jag alldeles för pigg för att gå hem. Så jag gick mig ut på en promenad till parken, sedan vidare mot arenan för att sluta traskandet förbi hemmakväll och lämnade filmerna som skulle in. Sedan kom jag hem och tittade på film men Fadime. Och nu sitter jag här., Fortfarande lika pigg. Slå mig i huvudet någon.
En bra sak som har hänt idag är ju att Linda och jag blev klar med våra case. Det är nästan så att man skulle dansa en liten segerdans. Så jäkla jobbigt var det. Fast vi pluggade ju inte konstant heller. Idag gjorde vi ett litet musikaliskt avbrott. Satt och surfa på youtube när Annika utbrister att hon vill höra avalon. Linda tittar konstigt på mig och tar fram låten, skrattar åt mig när den börjar spelas. Men det är sådana låtar Annika vill lyssna på. Gammla 80-tals låtar som man kan sjunga med i. Och avalon är jättelätt. Det är bara "mmmm AVALOOOOONNNN mmm dancin dancin" typ.
Annars händer inte mycket. Lisa ringde och skrämde livet ur mig. Men samtalet sluta med att vi ska iväg och simma i veckan. Nice Nice. Simmade själv i förra veckan. Satan va härligt det var att få komma i vattnet igen. Jag vill simma oftare nästan. Man känner sig så bra efteråt. Precis som efter att man varit ute och gått.
Fast inte om man lyssnar till doktorerna då. Enligt dom jag pratar med i gbg så borde jag ligga ner och kippa efter andan nu. Inte kan jag skjuta upp min op till senare. Det måste jag ju förstå. Jag kommer ju bara att bli sämre och sämre. ÅÅÅÅHHHH. Jag blir så arg på alla dessa doktorer och folk som säger åt mig att ta det lungt. Va fan. Jag känner väl min kropp rätt. Och om jag nu har levt med en för liten klaff i över 10 års tid så tycker jag att jag borde känna min kropp bättre än alla andra. Men så åter det inte på folk. Nee. Nu blev ja lessen också. Dags för Annika att sova. Ni andra få ta och se på
AVALOOONNN. HAHAHAH. Sjung med. Man blir jätteglad. Natti natt.
Puss Puss

I've like a million of you over myself

No sex, no drugs, no wine, no women
No fun, no sin, no you, no wonder it's dark
Everyone around me is a total stranger
Everyone avoids me lika a psyched lone ranger
Everyone

I needed time to think, to get the memories from my mind

Jahapp. Då var det dags igen. Har fått tid för min operation nu. JAG VILL INTE. Jag storvägrar skriker och gråter. Men ingen ser. Och inte hjälper det att vissa personer i korridoren vägrar att lyssna och gör allt för att verkligen förstöra för mig. Inte för att jag tror att dom tänker så mycket på hur jag vill ha det. Och jag tror inte att folk förstår det heller. Men jag vill verklilgen inte att folk ska kasta saker från balkongen. Det ser så ovårdat ut redan som det gör utanför balkongen. Varför göra saken värre? Och jag brusar upp för det och skriker. Men jag blir så arg och lessen när folk inte lyssnar. Jag tror att min operation har lite med detta att göra också. Jag orkar inte mer. Orkar inte alls. Jag hoppar från den jävla balkongen vi har snart. Bara jag slipper allt jävla gnäll på allt. Det är ju ändå bara jag som gör fel, oavsett vad jag gör. Man kanske borde hänga sig istället. Pappa skicka brev till mig å. Där i låg min studieförsäkran. Inte undra på att jag aldrig fått några pengar från CSN. Svårt för dom att skriva dit en kråka som är oläslig. Fick lapparna om den där jävla operationen också. Ska fylla i över 5 sidor om saker som är helt orelevanta. Ofta det är intresant att veta hur jag bor för att göra en jävla hjärtoperation. ÅÅÅHHHH. Jag är så sur, arg, förbannad och irriterad idag. Hela korridoren har gått omvägar runt mig. Men ibland måste jag också få vara arg.
Nää. Nu ska ja se på porr (fråga olle). Vi ses sen när jag förhoppningsvis är mindre arg.
Puss Puss

USCH. Jag dör...

Eller så inte. Annika har vänner. Väldans snälla trrevliga vänner. Älskar dom nå så förbaskat mycket. Tar hand om mig och ser till så att jag inte gör något dumt, men det gör jag i alla fall. Men efter den här veckan som nu har varit så kan jag säga från mitt hjärta att jag älskar verkligen alla människor jag har träffat här uppe. Alla vill verkligen att man ska må bra. Älskar att höra dom skälla på mig för att jag inte äter min medicin. Men det är ganska svårt att äta medicin när man inte har någon. Tror inte dom förstår att alla människor med hjärtfel inte behöver äta medicin. Men jag kan tänka mig att jag måste börja med det nu. Efter operationen jag kommer att göra nu. Gud vad jag inte vill göra den operationen. Jag kommer ju inte att vara samma gammla Annika efter den. Jag är så orolig att jag spyr. Men det ska nog gå bra. Som ajg säger till allihopa: "Det går bra det går bra. Det är ju inte första operationen jag ska göra." Nej jag måste börja öppna upp mig.
Fast det har jag börjat att göra litegrann. Vi här i korris har börjat att titta på film. En hiskeligt massa film. Och det är inte nådigt vilka sorgliga filmer dom väljer. Idag såg vi på "I am Sam". Gud va sorgligen den var. Jag grät som en idiot. Och Micke bara skrattar åt mig för att jag aldrig gråter och nu när vi ser på film så riktigt stortjuter jag. Nä. Det får ta och bli ändring på det. Måste rycka upp mig och lugna ner mig med gråtandet lite. Men det kommer itne att gå. Har jag väl börjat så tänker jag på allt hemskt som finns och börjar gråta ännu mera. Det vill sig inte till att sluta. Har gråtit så ,ycket nu de senaste dagarna att jag gråtit sönder mig. Har konstiga utslag under mina ögon som inte ser så fint ut. Men det kommer nog att försvinna. Så som allt det andra har försvunnit.
Vill egentligen skriva 5000 saker till. Men jag orkar inte. Gör det sen. Nu måste jag sova. Lägger in enserie som jag vill se alla avsnitt som finns av. Det är världens kärleksserie. Viste inte att dom hade gjorts som serie också. Men men. Nu avslutar jag detta inlägg med kärlek så skriver jag mer om allvar nästa gång.
Puss Puss

Satan. Nått fel på allt. Ni får väl titta på den
här.