USCH. Jag dör...

Eller så inte. Annika har vänner. Väldans snälla trrevliga vänner. Älskar dom nå så förbaskat mycket. Tar hand om mig och ser till så att jag inte gör något dumt, men det gör jag i alla fall. Men efter den här veckan som nu har varit så kan jag säga från mitt hjärta att jag älskar verkligen alla människor jag har träffat här uppe. Alla vill verkligen att man ska må bra. Älskar att höra dom skälla på mig för att jag inte äter min medicin. Men det är ganska svårt att äta medicin när man inte har någon. Tror inte dom förstår att alla människor med hjärtfel inte behöver äta medicin. Men jag kan tänka mig att jag måste börja med det nu. Efter operationen jag kommer att göra nu. Gud vad jag inte vill göra den operationen. Jag kommer ju inte att vara samma gammla Annika efter den. Jag är så orolig att jag spyr. Men det ska nog gå bra. Som ajg säger till allihopa: "Det går bra det går bra. Det är ju inte första operationen jag ska göra." Nej jag måste börja öppna upp mig.
Fast det har jag börjat att göra litegrann. Vi här i korris har börjat att titta på film. En hiskeligt massa film. Och det är inte nådigt vilka sorgliga filmer dom väljer. Idag såg vi på "I am Sam". Gud va sorgligen den var. Jag grät som en idiot. Och Micke bara skrattar åt mig för att jag aldrig gråter och nu när vi ser på film så riktigt stortjuter jag. Nä. Det får ta och bli ändring på det. Måste rycka upp mig och lugna ner mig med gråtandet lite. Men det kommer itne att gå. Har jag väl börjat så tänker jag på allt hemskt som finns och börjar gråta ännu mera. Det vill sig inte till att sluta. Har gråtit så ,ycket nu de senaste dagarna att jag gråtit sönder mig. Har konstiga utslag under mina ögon som inte ser så fint ut. Men det kommer nog att försvinna. Så som allt det andra har försvunnit.
Vill egentligen skriva 5000 saker till. Men jag orkar inte. Gör det sen. Nu måste jag sova. Lägger in enserie som jag vill se alla avsnitt som finns av. Det är världens kärleksserie. Viste inte att dom hade gjorts som serie också. Men men. Nu avslutar jag detta inlägg med kärlek så skriver jag mer om allvar nästa gång.
Puss Puss

Satan. Nått fel på allt. Ni får väl titta på den
här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback