Har sett dokumentären "Searching for Sugar Man" idag. Sveriges vinnare av en Oscar. Vilken söt dokumentär det var/är. Det var 1.5 timmar väl spenderade framför skärmen.

I denna dokumentär sas en mening som fastnade i mitt huvud. "Home is where you are accepted." Oerhört bra sagt. Och jag har suttit och funderat på den meningen. Hela dagen. Och har kommit fram till att jag känner mig inte accepterad här. I mitt egna hem. Hos mina egna föräldrar. Är nog därför jag aldrig känt att jag hör hemma här. I det här huset. Staden gör mig inte så mycket. Även om jag hatar Sandviken så finns det värre ställen på jorden.

 

Och som nämts tidigare i denna bloggen. Har ett blåmärke på min vänstra överarm. Jättefint. Ser ut lite som ett bett nästan. Två små röda prickar med ett blåmärke runtom. Lite svullet och gör skitont. Har funderat på det hela dagen igår och halva dagen idag vart det kan komma ifrån. Ända jag kan tänka mig är att nånting har bitit mig i sömnen. Sen idag, som en blixt från en klar himmel, slår det mig att jag gjorde illa mig i söndags när jag städade. Slog i armen i altandörren när jag sprang ut och in med mattorna. Så där komme det ifrån. Städningen. Jag måste sluta städa. Eller börja göra det mindre våldsamt.

 

Puss Puss

Fortfarande totalt jävla nere. Och fortfarande tjat ifrån föräldrarna.

Har kommit på en sak här. Allt detta tjatet ifrån mina föräldrar gör så att jag bara vill mindre och mindre göra det dom tjatar om. Skitlöjligt. Jag vet. Men ju mer en förälder tjatar, desto mindre vill ju barnen göra. Har alltid varit så och kommer alltid att förbli så. För vilken unge, oavsett ålder, vill göra sånt som deras föräldrar säger åt dom att göra. Inte jag i alla fall. Det kanske finns någon där ute som lyssnar blint på vad dennes förälder säger. Men inte jag. Jag är fortfarande i trotsåldern fast jag är 26 år gammal. Ja, jag är mogen.

 

Annars då. Nu är alla deltävlingar i schlagern slut. Och jag måste säga att jag förstår inte hur svenska folket röstar. Det kommer ju bli världens tråkigaste final. De låtar som har gått till final är ju jättetråkiga. Förutom Sean Banan då. Tur att det finns nån artist med lite fart och komik i sitt framträdande.

Men nu ska vi inte se till finalen riktigt än. Ska ju vara andra chansen först. Och där håller Annika sina tummar för Martin Rolinski och Behrang Miri. Fartlåtar som är bra. Martin har ju en underbar 90-tals låt och Behrang är bara bra. Man blir glad när man hör låten och man vill bara dansa. Ja. Annika vill dansa trots att hon e deppig.

 

Städade även idag. Var lite dammigt bakom min bäddsoffa jag sover i. Drog fram dammsugarn och försökte dammsuga bort skiten. Men det var lite dammigare än vad jag trodde det var. Var ett stort äckligt lager bakom soffan. Och nej. Det syns inte. Detta rum har inte ett golv. Eller jo. Golv är det ju. Men inte ett hårt golv. Detta golv består av en skitful, brun, heltäckningsmatta som döljer dammet väldigt finurligt. Denna matta måste vara den äckligaste mattan någonsin. Vill inte veta vad som lever i den. Borde sanera detta rummet en vacker dag.

 

Igår natt kunde jag ej sova. Låg vaken till efter 3 någon gång. Sen gav jag upp. Tog fram datorn och började se på Eurovision Song Contest ifrån 2000. Vilken underbar ESC det var detta år. I Sverige så klart. Med Kattis Ahlström och Anders Lundin som programledare. Tycker inte om Anders, men de e tack vare Allsången. Men vilka bra programledare de var. De var lugna, prata ingen skit och skrek ingenting. De höll en normal samtalston. Otroligt. Man blir nästan lite stolt. Jämfört med den skiten som ska hålla i ESC detta år. Ja. Ni såg ju igår hur det kommer att bli. En blabbande transa som tror hon är skitroligt. Kan ju inte agera för fem öre heller. Danny är ju inte heller bra på att agera. Men han försöker inte visa det som att han är världsbäst heller. Han står ju där och skrattar åt sig själv. FAN. Jag börjar tycka mer om Danny. Trots att han är ett jävla svin.

Men till ESC 2000 här. Det fanns en grupp som deltog det året. Dom hette Brainstorm. Dom var underbara. Låten är fantastisk. Och jag har alltid sagt att dom kommer ifrån Estland. Dom är ifrån Lettland. Så nu får alla skratta åt Annika.

Men lyssna. Det är underbart...

 

 

 

 

Sångaren är ju förjävla söt han med å. Så underbart....

 

 

Till sist vill jag bara säga "Förlåt D". Jag har haft fel. Jag vet att jag är dum. Men nu har jag varit sjukt dum. Och innan du blir alldeles brydd utav detta. Det handlar om Naruto. Jag vet vad jag har sagt om Kakashi. Och du har försökt sagt att han är grym och jag vill se mer. Han är grym. Det är nog bara barnen som har gått om honom. Jag har sett detta nu när jag har tittat tillbaka på de gamla avsnitten. Så förlåt. Han visar verkligen vad han går för. FÖRLÅT.

 

Puss Puss

Vad ska jag säga. Annika börjar bli totalt depprimerad igen. Inte ens solningen hjälper nu. Vill bara ligga i sängen dagarna i ända. Och familjen hjälper inget heller. Eller jo. Syster hjälper. Men mamma och pappa. Enda som dom tänker på nu är att jag måste, MÅSTE hitta ett jobb. Och jag vill hitta ett jobb. Men det blir inte lättare av att dom skäller och gnäller på mig de stunder de är hemma. Orkar verkligen inte livet nu.

Som sagt. Sola hjälper inte och de få stunder i mitt liv jag finner glädje försvinner lika fort igen. Ni ska bara veta vad glad jag blev igår av att finna ett brev i brevlådan till mig. Ett brev. Ingen räkning. Ett handskrivet brev utan avsändare. Och det var även postat till Fröken Annika Fahlander. Så jävla gulligt. Försökte med allt att se vad det var innan jag öppnade det. Men de gick inte. Och jag har inga magiska krafter i mig att kunna se igenom kuvert. Så jag slet upp brevet och fann ett inbjudningskort till en 75-års fest. Så då kunde jag inte sluta le på ett tag. Någonting som gav mig glädje en stund.

 

Träffade min syster igår med. Hennes karl fyller år idag. Så jag hjälpte henne att köpa öl till honom. Så snäll jag är. Var underbart att träffa syster. Få prata om alla problemen jag har och hur jag mår för tillfället. Enda människan som förstår varför jag bara ligger i sängen dagarna i ända. Mina föräldrar förstår ju inte det. Hur man bara kan ligga och inte göra ett skit. Då är man ju psykiskt sjuk så. Suck.

 

Och mina problem här. Vaknar vareviga morgon med dyblöda trosor. Verkliga pissblöta. Värst var i måndags när jag vakna och var blöt utmed hela benet. Gick som om jag skitit på mig till toaletten och mamma tittar på mig som om att jag kom från månen. Torkade mig ren och kom fram till tre olika orsaker till att jag är pissblöt:

 

1: Jag läcker. Eller med andra ord. Jag kissar på mig. I liten mängd. Inte så som man gjorde när man var liten.

 

2: Jag har extrema jävla flytningar.

 

3: Jag är sexuellt frustrerad och mitt undermedvetna gör saker med min kropp när jag sover.

 

Så för att fixa till detta lilla problem har jag nu köpt mig 5 liter tranbärsjuice, äppelcidervinäger och en skonsam rengörningsolja för underlivet på apoteket. Hoppas att något av detta hjälper. Tänkte om jag skulle ta och använda mig av Lactal även. Mitt underliv har ju krånglat sen jag kom in i puberteten. Borde nog ha gjort något åt detta medan jag fortfarande kunde gå på ungdomsmottagningen. Men jag har alltid haft svårt att prata om mitt underliv med folk. Svårt att vara naken inför folk också. Inte svårt så att jag inte kan duscha inför folk. Men haft jättesvårt med det intima inför folk. Kanske dags att växa upp. Men jag är på väg mot det bätre så.

 

Nej. Jag kanske ska sluta mala på nu. Kan ju skriva mitt CV så att jag har gjort något idag än bara suttit och läst fanfiction.

 

Puss Puss

14 februari. Alla Hjärtans Dag.

Har aldrig firat alla hjärtans dag. Inte ens velat firat denna dagen någonsin.

Förra året var jag på bio med A och S. I år var jag på bio med mamma. Vi såg "Die Hard 5". Inte mycket film för världen. Men vill ni skratta så ska ni se den. Annars är det mest skit. 90 minuter ren action. Inte så mycket handling men jävligt roliga biljakter och helikopterscener.

 

Som sagt. Annika är en väldigt ensam människa. Har aldrig firat alla hjärtans dag med någon förutom mina vänner. Och det räcker för mig. Har väl varit en gång i mitt liv som jag varit i närheten av att fira denna dagen med kärleken i mitt liv. Jag var inte gammal. Gick i tvåan tror jag. I grundskolan. Det är jättegulligt idag. Men då skämdes jag ihjäl. Var en kille, som gick i ettan, som var jättekär i mig. Och på alla hjärtans dag fick jag en present utav honom. En liten rosa tvål formad som ett hjärta. Skitgulligt. Idag som sagt. Då skämdes jag bara för att alla andra reta mig. Men men. Jag var en player på den tiden.

 

Och det här med att vara ensam. I lördags söp jag mig asfull med mamma och hennes kompisar. Kommer inte ihåg mycket utav den kvällen. Jag var dräggfull. Pratade med gamla klasskompisar på facebook som jag inte har pratat med på över året. Ja. Annika kan det där med att vara dryg.

Men till saken. D ringer mig och "skäller" på mig (retas mest) över hur full jag är. Kommer inte ihåg mycket av vårt samtal. Det jag kommer ihåg är att jag tittar på tv. Det är något program där en tant fixar ihop ensamma människor på dejter. Och där finns en 42-årig dam som blir ihopsatt med en 51-årig herre. Och när hon får se honom får hon panik, springer därifrån och gapar och skriker om att han kan vara hennes pappa. Idiot till brud måste jag säga.

Och medan jag ser detta och pratar med D får jag den fantastiska iden att han och L ska börja leta efter blinddater till mig. Som sagt. Jag är en idiot jag med.

 

Men det bästa av allt i denna historia är att jag inte är lessen. Jag gråter inte. Jag hulkar inte. Jag darrar inte ens på rösten. Jag är glad och i mitt fylletillstånd har jag kommit fram till att jag alltid kommer att leva ensam om inte mina vänner gör något. För jag vill inte sluta som den 42-åriga tanten.

 

Nej. Mina inlägg blir bara längre och längre. Jag kanske borde uppdatera oftare. Slutar med en låt. En till av Katten Skogmans Orkester. Jag älskar dom. En till klockren låt.

 

Så sov gott folket.

 

Puss Puss

 

 

 

Skulle skriva om hur mycket jag hatar denna familjen. Pappa har varit galen idag och tokstädat huset medan mamma har varit på jobbet. Själv har jag inte gjort ett skit idag. Vakna precis när melodikrysset började. Så jag försökte vakna och gick upp och lyssna på krysset. Det gick inte alls bra idag. Även om pappa kom på slutet och hjälpte mig. Letade fram tre svar på nätet. Eller tre och tre. När jag hade lyckats hitta svaret på en fråga var det ganska enkelt att hitta svaret på en annan utav frågorna.

Men till anledningen till att jag hatar den här familjen. När pappa blir galen och städar kastar han allt han ser framför sig som inte är hans eller mammas papper, tidningar m.m. Och jag tänkte bara att "Jaha. Där rök min schlagerbibel". Frågade lite försynt om den var kvar och pappa bara "Nej. Den har jag kastat". Sen kommer han tio minuter senare med tidningen i handen ger mig den. Gosepappa. Ibland är han bara för rar. Han och jag ska ut och äta tillsammans idag med. Kommer ju att bli spännande. Undrar om vi tar bilen till stan eller om vi går till något av de närliggande pizzoriorna så att vi kan dricka öl. Vi må se. Vi må se.

 

Annars då. Fick ett brev av pappa igår som jag fått någon gång denna vecka. Vet inte när. Kan ju ha kommit i förra veckan också med tanke på hur duktig jag är på att kolla om jag fått post. Annika har ju fått brev ifrån socialstyrelsen. Annika är nu från och med den 23/1 2013 LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA. Fattar ni vad glad jag är. Drack mig ett glas rödvin igår för att fira. Blev full som fan. Klarar bara av mindre och mindre alkohol. Men ikväll ska det drickas alkohol. Är så jävla vinsugen att de e sjukt. Stämmer nog ganksa bra att jag är en vinhora.

 

Jag skulle ju även skriva om schlager för en vecka sedan. Inte orkade Annika det inte. Knappt så att man orkar se shlagern något mer heller. Blir ju bara mer och mer förutsägbart det där programmet. Så ikväll då? Dom som går vidare är enligt Anders i schlagerbibeln "Sean Banan" och "Erik Segerstedt & Tone Damii". Får nog hålla med honom. Men jag hoppas mer på "Joacim Cans" och "Rikard Wolff". Jag hoppas Rikard chokar en lika mycket som Torsten gjorde förra året. Torsten var ju grym.

Annars kan jag tillägga att Danny borde ha kostym på sig. Han var skitfin i kostym. Den som Kristian Luuk satte på honom. Inte den han valde på slutet. Och som jag sa. Han har fina armar. FIn kropp hade han med. Men som sagt. Danny borde gå i finkostym oftare.

 

Det spelas en låt på Sandviken radio som jag älskar. Den är grym. Har letat efter den sen förra året någon gång. Ja. Sen december typ. Så så länge är det inte. Och igår fann jag den. "All min kärlek" av "Katten Skogmans Orkester". Helt fantastisk låt.

Och vilken grupp sen. Alla deras låtar som finns på youtube är grymma. Älskar dom. Och en av låtarna. Det är mitt liv upp i dagen. Så jävla rätt på. Jag vet. Skittöntingt att säga. Men ibland måste man det. Lyssna bara så förstår ni vad jag menar. Och så kanske ni börjar förstå mig lite också.

 

 

 

Så fantastikt bra. Och gruppen sen. Deras låtar har så mycket humor i sig. Satt inatt och skratta lite smått för mig själv. Tiger Wood´s låten är ju asgrym.

 

Nej. Jag kankse ska fräscha till mig lite innan far och jag åker iväg. Frågade honom igår om han ville gå på bio med mig 14 Februari. Enda han undrar är vilken dag det är. Han har verkligen stor koll på vad det är för en dag. Haha. Men jag fick ett nej utav honom. Mamma däremot var på att gå på bio med mig. Det är ju "Die Hard 5" jag vill se så...

 

Nej. Nu kom pappa och vill fara. Mammas vänner har ju anlänt så...

 

Puss Puss

Snällaste vännen jag är någonsin. Pratar med kompisen igår som är sjukt less på allting här i världen. Själv kan jag inte riktigt känna med henne eftersom jag sitter och spelar Sims2. Och precis när hon pratar med mig ligger maken i soffan med hemhjälpen och frun är på väg hem efter att ha blivit nedgraderad på jobbet. Allt jag kan tänka är "NEEEEEEEEEEEEJ. NER I POOLEN. NER I POOLEN". Kan ju säga att det slutade lyckligt för en gångs skull. Frun lyssnade på mig och gick ner i poolen så att maken kunde ta sin tid att säga hej då till hemhjälpen. Annika var överlycklig.

 

Annars då. Schlagern drar ju igång idag. HEJA DAVID. Vill inget hellre än att han ska ha en bra låt och gå vidare. Annars blir Annika lessen. Och nej. Jag lyssnar inte på låtarna innan. Det är fusk. Dom ska man höra först när de visas på tv. Tycker jag i alla fall.

Och de som leder schlagern sedan. Ja Gina går ju ann, men den där Danny. Varför ska han vara med? Han är ju asdryg, skitful och jätteläskig. Enda fina på honom är ju hans armar. Jag har sett han live så jag vet.

Nej. Det blir nog mer prat om schlagern i morgon. Nu måste jag klä på mig och dra iväg. Ska sola mina 5 min och handla in schlagerbibeln. Har glömt att jag alltid köper den. Men det är nog för att jag inte har sett den som jag inte har inhandlat den.

 

Avslutar väl detta inlägg med en fin liten låt. Fråga mig inte vilket språk det är. Och jag ska inte ens försöka mig på att gissa. Då blir det bara fel. Tro mig...

(fast jag skulle tippa på italienska)

 

 

 

 

 

 

Vi hörs folket.

Puss Puss