Bra jag är. Har tänkt att uppdatera bloggen sedan i fredags. Hade en jättebra rubrik till inlägget också. Men men. Annika är trött och One Piece och Naruto är ju klart mycket roligare att titta på än att älta här.

 

Bakade bullar i fredags. Det var ju faktiskt kanelbullens dag. Så vill ni ha fika är det bara att titta förbi. Halva frysen är full med goda kanelbullar.

Åkte och hälsade på föräldrarna i helgen. Kom med mammas klänning jag har lagat. Och vilket gnäll det var på den tanten. Det satt lite papper kvar i kanten på klänningen, gick inte att laga den på något annat sätt. Och det kan det ju inte bara göra. Men men. Hon får pilla med det själv. Annika är stolt att det ens blev någon klänning kvar.

 

Förstår inte ens varför jag försöker mig på ett inlägg här idag. Min hjärna fungerar inte som den ska. Allt jag gör i mitt liv för tillfället är att äta, sova, diska, städa och jobba. Jobbar halft ihjäl mig. Fick veta idag även att jag ska jobba julafton. Inte mig emot. Annika har ju ändå inget liv så. Och förhoppningsvis är det lite lugnare under julen än vad det är nu. Jävlar vad jag har sprungit idag. Och även trots att jag sov någorlunda bra inatt föll jag ihop på soffan när jag kom hem och sov bort hela em.

Och min sömn inatt. Tror jag somnade för tidigt. Annika var duktig och somna innan kl 24. Det är ovanligt. Riktigt ovanligt. Men tack vare detta vaknade jag två gånger inatt och trodde att jag hade försovit mig. Men det hade hon inte. Sedan drömde jag. Och mina drömmar sen. Drömde att jag hälsade på D igen. Fast nu bodde han inte i skåne utan han hade flyttat till USA. New York om jag inte minns helt fel. Han bodde i ett kollektiv där i den största lägenheten jag någonsin sett. Och jag var där länge. Så länge att jag började ströjobba som sköterska på ett sjukhus. Sen helt plötsligt var jag hemma igen och hade tagit med mig en av patienterna. Smugglat henne till Sverige på något sätt. Och hur vet jag inte då jag flög hem.

 

Som sagt. Mina drömmar är i en klass för sig. Den här var ju inte farlig på något sätt. Bara skum. Men jag har värre. Och det orkar vi inte prata om nu. Annika funderar på att ta hand om maten och sedan sova. Nu är hon trött. Vilket bör märkas då jag bara svamlar för tillfället.

 

Puss Puss