Då var man hemma igen då efter en helgalen kväll ute i Gävle. Har förlorat min plånbok och är mer eller mindre helt förstörd. Men ska ringa till Mingel & Bar om en stund och höra om de har fått tag på min plånbok. Vad man känner sig helt förlorad utan den.

Vakna i morse helt utvilad och mådde pyton. Var rätt nöjd där ett tag när jag kom till liv och låg nerbäddad i en varm och skön säng. Då har Annika kommit hem i alla fall. Sen efter ett tag inser jag att det ligger vita lakan i sängen. Annika äger inga vita lakan. Sedan trilla poletten ner för Annika och hon inser vad hon har gjort halva natten.

Jävla skit alltså. Det här börjar bli som Ö-vik all over again. Ringe L och prata med henne medan jag var på väg hem. Hon bara suckar och skakar på huvudet. Vad skulle jag göra utan henne. Hon hjälpte mig även med att handla idag. Man är helt förstörd utan den där plånboken. Jag hoppas innerligt att den kommer tillbaka.

Och karln sen då. Det är min kompis kompis. Varför gör jag alltid sånt här. Och han blev tydligen jätteintresserad. Och jättelessen när jag drog på morgonen. Men va fan. Jag visste inte vad klockan var och jag ska träffa pappa kl 15. Och tur var väl det att jag gick när jag gick. Hade inte en aning om vart jag var och jag skulle på något vis ta mig hem, utan plånbok. Men jag hade ju busskortet med mig iaf. Och två timmar senare var jag hemma. Jag var helt långt ut i utkanten utav Gävle.

Men men. Jag ska inte klaga. Jag behöver sånt här ibland. Bara att det har börjat bli lite mycket nu. Annika får börja lugna ner sig igen.

 

Nej. Nu ska jag ringa och sen ska jag göra mig i ordning inför fotbollen. Som sagt. Annika ska träffa pappa kl 15. Fast det blir ju lite innan då matchen börjar 15.

 

Puss Puss