Jag har kommit på en sak. Eller kommit på och kommit på. Jag har vetat det ett tag nu. Jag måste alltid ha en person i mitt liv vid sidan om mig som talar till mig lugnt och som ger mig lugn. Jag brusar alltid upp så fort jag har tappat bort någonting eller om saker inte fungerar. Sist var nu i måndags när jag inte kunde finna min plånbok. Fast först av allt tappade jag bort mobilen. Men den hittade jag helt själv. Stolt som man är.

Men plånboken är en helt annan sak. Jag var bergsäker på att jag hade den i väskan efter att jag varit på fest hos E. Skriker, gråter och irrar omkring i ren förtvivlan över att jag inte kan hitta min pånbok. Sen kommer syster. Min älskade lilla syster och bara "Men herregud Annika. Har du tittat i jackfickan? Du käka ju korv på vägen hem." Gissa vad Annika hade i jackfickan. Jo. Plånboken. Idiot.

Ibland har det fungerat för mig att inte brusa upp så fort någonting inte vill som jag vill eller om saker inte ska vara där jag tror jag vet att det är. Ibland hör jag D:s lugna röst i huvudet som säger åt mig att titta på ett annat ställe. Ibland systers irriterade röst eller L:s lugna mammaröst. Men för det mesta blir jag smått galen. Oj Oj.

 

Annars då. Grät mig nästan till sömns inatt över att jag sett att Romney ledde över Obama med över 40 röster. Första jag gjorde när jag vakna i morse var att slå på datorn. Trodde knappt mina ögon när jag fick se resultatet. FY FAN VA HÄRLIGT ATT OBAMA VANN. Älskar den mannen. Han verkar så human och vänlig. Förstår inte vad amerikanerna har emot honom. Han är ju den mest normala presidenten USA har haft hittils. Tycker resten av världen i alla fall. Eller åtminstone jag.

 

Sen en sak till. För några veckor sedan läste jag en insändare i dagstidningen här i Sandviken att det var en person som klagade över att barnrehab ska flytta ifrån Gävle till Sandviken. Idag var det en hel jävla artikel om folk som klagar över att barnrehab ska till Sandviken. Vad är det för idioter som bor i Gävle. Och vet ni vad största problemet är. Att dom i Gävle måste ta sig till Sandviken med sina barn. Det är ju mycket bättre om det ligger kvar i Gävle. Sandvikarna har ju så bra bussförbindelser till Gävle så...

VA FAN! Det är väl precis lika bra bussförbindelser från Gävle till Sandviken med. Hur jävla bekväm får man bli? Och dom stackars ensamstående som måste ta bussen in till Sandviken nu. Alla ensamstående i Sandviken som åka till Gävle då? Dom finns ju också. Nej nu jävlar ska här skrivas en elak insändare till tidningen. Va fan har dom att gnälla över. Resan är ju skitkort och det finns familjer som har sjukare barn som får åka över halva Sverige för att deras barn ska få den bästa vården. Och dom klagar aldrig.

Sen den där puckade bruden som prata i tidningen säger att hon är rädd för att kompetensen ska försvinna. DU. Jag har en sak att säga dig. Kompetensen kommer aldrig att försvinna. Det som möjligen kommer att försvinna är de sköterskor, vårdare, doktorer m.m som du har lärt att känna och litar på. Men kompetensen kommer fortfarande att finnas hos den nya sjuvårdspersonalen som kommer om de gamla är för bekväma för att pendla mellan Sandviken och Gävle.