Har lust att prata träning idag. Gick till jobbet igår och träffa mitt lilla hjärta Elena. Det var inte igår. Vi satt och prata lite om ditten och datten. Sen från tomma intet sådär så frågar hon hur jag hade det på gympalektionerna när jag var yngre med tanke på mitt hjärtfel. Blev nästan lite nollställd. Så då prata vi hjärtfel och vad man orkar och inte orkar när man har ett medfött hjärtfel. Och ja kan ju säga att det är inte så värst mycket som man orkar. Mina gymnastiklektioner stod jag mest och skällde på lärarna att jag borde få ett högre betyg än G. Jag menar. Hur fan ska en tjej som har sämre ork än en "normal" tjej i samma ålder orka kasta ett jävla klot 5 m för att få bra betyg. Eller orka springa 1 km på under 5 min? Det går inte. Jag blir trött efter 10 m när jag springer. Mina lungor håller på att sprängas och hjärtat pumpar så att den håller på att pumpa sig ut ur bröstkorgen. Det är inte lätt att göra det lärarna anser var enkelt. Och tydligen har jag fått veta att den läraren jag skällde mest på gick nån kurs efteråt och lärde sig att alla människor är inte lika skapta. Hon borde dö en långsam plågsam död. Nej. Bästa läraren jag har haft i gymnastik var andra året på gymnasiet. Då fick vi en tjej som precis blivit färdig lärare. Och ja berätta för henne om min situation och hon sa att hon skulle se hur duktig jag var. Så hon gav mig VG. Annika dog nästan. Kan jag lova. Haha.
Men nog prat om gymnastik här. Får så dåligt samvete över att jag aldrig tränar och jag blir bara större och större. Värst var ju innan jul när jag skulle prova klänningar och jag fick inte plats i en enda storlek 40. Grät nästan och köpte mig en massa skor istället. Det var ju lite dumt. Men jag blev glad.
Började fundera lite smått efter min jakt på en fin klänning om det kan vara så att min bröstkorg har växt efter alla mina operationer. För om man sprätter upp bröstkorgen och sen syr igen den så borde den bli lite större? Eller? Är det bara jag som letar efter anledningar till att vara fet här? Inte för att jag är så fet. Bara jag som ser mig som en lite boll som går på 2 ben. Jag är jättevacker. Verkligen.

Oj vad långt det här blev. Kan väl sluta inläggget med en bild från min senaste operation. Det var enda bilden jag tog. Mamma vägrade ta fler bilder. Hon sa att hon och pappa inte vill ha fler bilder med mig på sjukhus. Dom har alldeles för många redan. Och de kan ja nästan förså. Hälften av alla mina album på mig när jag är liten är på bilder från sjukhuset. Fin uppväxt jag har måste jag säga. Usch usch.
Men men. Ha de gött allihopa.

Puss Puss