I can't face this life alone

Ohh, Annika har shoppat. Hon har köpt sig en kamera nu. Den är jättelätt, jättesöt och ROSA. HAHAHAHAHA. Så nu hoppas jag att jag inte tappar bort den. Och nej, jag har inte tappat bort min förra. Det här är min första digitala kamera jag har. Så mobba mig inte. Annars har inte hänt så mycket i mitt liv. Jobbar häcken av mig och får ont i ryggen. I tisdags när jag jobba så är jag så glad att jag jobbade med snälla människor. Även om ordinarie var lite sura så var de andra två jättesnälla. Jag hade så ont i ryggen att Lina undra om jag skulle svimma eller stå kvar på benen. Men jag klarade det. Och ju mer jag rörde mig desto mindre hade jag också. Och patienterna är jättesöta de med. Jag berätta att jag hade ont och dom hjälpte till så mycket dom kunde. Det är fan bäst att vara på det stället att jobba. Finns inte många patienter som är sura och tvära. Bara en del och dom är för det mesta snälla och söta.
   Annars händer inte mycket i mitt liv. Mer än att jag har noll liv i denna stad. Finns inte någon som vill ut. Och enda kompisen jag har här snackar om hur kul hon hade dewt på krogen sist och jag sitter och undrar om det är jobbigt att lyfta på luren och höra om jag vill föja med eller om dom skäms så mycket över mig när vi är ute. Jag har ingen aning om vilket. Skulle vara snällt om nån ville tala om vilket.
   Annars har jag fått planera om totalt nu med flytt till Ö-vik. Tänkte åka 10-11 augusti nån gång. Men nu fick jag veta att jag ska jobba 10 augusti + att dom ville ha in mig helgen 15-16. Och jag säger inte nej. Pengar är bra. Lite sur över att det står att jag slutar 7 augusti på mitt schema medans schemat på jobbet så slutar jag 10 augusti. Men det går ändå. Familjen sticker till Polen på måndag å. Jag kommer att vara helt ensam i nästan 2 veckor. Ska bli så förbannat skönt att slippa dom. Ni ska bara veta vad min mamma sa igår. Till och med syrran fick damp. Men inte fan säger man till sina barn att dom bara förstör för hela familjen. Jag undrar vem fan det är som förstör som kommer med dom komentarerna hela tiden. Inte undra på att alla snackar skit om min mamma. Det är bara synd att inte fler gör det. För så jävla dryg är hon. Ska bli så skönt när dom sticker. Enda som blir tråkigt är att jag är hel ensam på min födelsedag. Och med tanke på hur många som kom ihåg den förra året kan jag tänka mig att ännu mindre männsikor grattar mig i år. Och mina så kallade kompisar här i Sandviken åker väl alla bort från stan så att dom slipper gratta mig och säger att dom så sorgligt nog glömde att irnga och gratta. Va fan. Alla kan ju ta och skjuta sig. Eller mig. Så slipper alla bry sig. Det hade ju varit bra det med.
   Nä. Nu blev det här alldeles för deppigt. Låt oss bli glada med lite bra musik. Och om ni vill. Jag tänker fortfarande baka mig en god kaka till min födelsedag. Så vill ni ha så är det bara att titta förbi.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback