Fy fan vad jag hatar alt just nu. Kan förstå folk som hatar julen. Jag skulle nog gilla julen jag å om jag bara slapp fira den med min familj. Får väl skaffa mig en ny familj till nästa år. Orkar inte en dag till med att höra "Du e fan dum i huvet", "Hon har ju alltid varit dum i huvet. Det har jag sagt länge ju", "Du är helt jävla cp i huvudet" och "Men håll käften. Jag orkar inte höra dig något mer". Så då är man tyst och man får fan för det å. Glömde raden jag alltid får höra av min kära mor "Flytta härifrån. Jag vill aldrig mera se dig".
Annars är väl allt bara tiptop. Jag har en syster som bara skriker. En mamma som är ännu värre och en pappa som aldrig kan släppa någonting utan ältar allt i en evighet. Rädda mig härifrån. Orkar inte med detta med.
Och ajg kanske borde ta och skafa mig nån sorts form av partner. Är helt jävla frustrerad varenda dag och det finns ingen i min närhet jag kan kramas med, sova med eller göra annat med. Måste få ut mina känslor på något sätt. Blir galen.
Ska nog hoppa från en balkong nånstans. Ändå ingen som bryr sig. Alla vill bara att jag ska vara överallt. Men nu går det inte. Har bara ont.
Ont.