Ok. Så här är det. Annika är "jättefull" och tänkte prata lite om sig själv. Jag har tänkt på det länge att beskrivamig själv. Så nu gör jag det. Förlåt allafelstavningar och så. Men jag har fått i mig en hel del alkohol så.
så. nu ska jag beskriva mig själv
Jag är en ganska kort person (1.64) med väldigt korta ben (hata att köpa byxor). Min vikt passar mig inte alls. Även fast jag har nu kommit under 70 kg, WEEE. Annika är stolt.
Men som sagt. Ja är ganska kort å knubbigt. Nu har vi fått det överstökat. Till ansiktet.
Mitt ansikte är en boll som olyckligtvis har hamnat på min kropp. Jag har en frisyr som inte går att prata om (klippte mig nyss å ville ha glam-rock, men men), och min mun är pyttelite. Ögonen är typ gråblå och inte så intresanta med en näsa som är megaful. Men tydligen har ja snyggaste näsan i familjen, enligt syster.
Oj va ja skriver nu. De va inte meningen. Men tillbaka till mig.
Som sagt. Jag är kort, fet och har inte mkt annat i mitt liv.
Min personlighet är välö sådär. Kan prata så fort jag blir full eller riktigt arg: FAN VAD FEG DU ÄR ANNIKA. STÅ PÅ DIG.
MEN åter till mig.
Som person kan jag inte säga så mkt. Jag är en tyst liken sak som inte vågar någonting. Jag säger säla n som jag tycer och vill leva ett gott liv. Men vem vill inte det.
Så åter till mig. Jag har varit väldigt fjortis när jag gick i grundskolan. Men i nian kom jag på att säga ifrån och började göra det. INte för att det gjode något intryck. Gj0orde bara saken värre.
OK, nu har jag skrivit en massa saker jag inte kommer ihåg. Fan att internet altid skadampa för mig. En sak som jag sa som jag måste säga igen för att lätta mitt hjärta är att jag läser fanfiction. Det är det ingen som vet förutom min älskade lillsayster. Hon vet nästan allt om mig. Fan va patetiskt man kan vara. Men men. Ni får ha det bra allihopa så återkommer jag igen när min hjärna inte är lika suddig. Puss å kram