Euww (eller hur de nu stavas). Annika, som för första gången på 20 år lägger sig före kl 12, ser en massa skräp i sin säng och börjar plocka bort det. En liten prick som ligger vid datorn tar jag upp med mina bara fingrar och känner att det är hårt, HÅRT. Det visar sig vara en äcklig liten larv, eller nått liknande. Värsta äckligt ju. Burr.
Annars händer inte mkt här i viken. Mer än att både Sanna och Alex saknar mig jättemkt. Saknar dom med. Kan prata om allt med dom. Nästan. Vissa saker berättar jag bara för mig själv. HAHA.
Annars har jag varit duktig. Ringde doktorn i Gävle igår och pratade med honom. Berättade för mig mer ingående om varför jag inte skulle komma och titta igenom min hudkostym. Mamma förstorar ju upp allting flera tusen gånger. Så henne kan man ju inte lyssna på något mer. Lite tråkigt. Ringde även gyn (inte gym) och frågade om jag kunde komma och göra mitt celltest, 1,5 år för sent. Det var så bra så att jag kunde komma och göra den. Fick tid redan samma dag. Så nu har jag suttit i en gynstol med. Fy fan vad hemskt det är. Man känner sig helt utblottad. Även om jag har legat naken på operationsbord m.m så kändes det här värst. Även om det var en tjej som gjorde testet. Det var lite hemskt. Även om jag ligger och visar mina bröst för mina manliga doktorer så känns ändå underlivet mer privat än vad brösten gör. Fast det kanske har att göra med att jag visat brösten för doktorer sen jag var pissigt liten. Och att stå naken inför läkare är inte heller så farligt. Men då bresar man ju inte med benen.
Nej nu får jag sluta pata gyn här. Kan ju avsluta med att det inte gör ont och att det är över på mindre än 5 min.
Så nu ska jag läsa lite fanfiction, lyssna på dålig musik för att sedan sova när min dator är slut på batterier. Vilket blir om ungefär 1,5 timme.
Så hej då.
Puss Puss

Hahahaha. Fy fan va sämst jag är. Den här dieten går käpprätt åt skogen. Det är inte bra att hälsa på sina föräldrar. Det finns ju bara goda saker att äta här + att jag har en lillasyster som bara skäller på mig och säger att jag ska äta som jag vill och röra på mig. Fast jag vet inte. Den här veckan som nu har gått. Jag vet inte om det är jag som inbillar mig. Men jag tycker att min mage är något mindre än innan och mina pyjamasbyxor sitter inte lika hårt om mina lår något mer. Fast då ska vi ta i räkningen att pyjamasbyxorna satt som ett ålskinn innan sommaren och att hela sommaren har jag sprungit upp och ner från backen till sjukhuset.
Annars har jag inte mkt mer att tillägga. Jag borde sova. Får syster reda på att jag ligger framför datorn så kommer hon att döda mig. Ska bara lägga in en video på en låt jag hörde idag. Min syster och jag satt och spelade spel på nätet. Och eftersom min syster bara vill spela läskiga spel får jag sitta med hörlurarna på mig och lyssna på skiten. Eftersom hon är för feg för att både titta och höra. Och titta och titta. Hon blundar för det mesta och frågar mig om hon kan se på skärmen. Men så spelade vi ett spel som heter "Alice is dead". Och i det spelet spelades en låt som jag blev helt kär i. Satt och sjöng lite på den eftersom den spelades om och om igen. Min syster blev mer eller mindre galen på mig eftersom jag sjöng om "The Boogeyman". Men den var helt underbar. Lät som en liten barnsång. Så nu lägger jag ut den så får ni bestämma skälva. Om den är väldans söt eller helt fruktansvärt kuslig.
Puss Puss

Är så sjukt arg på bloggen nu. Hade ju skrivit värsta inlägget och postat det. Men inte fan syntes det på bloggen när jag gick in på den? Är det fler som har det problemet?
Annars tuffar allt på som vanligt. Jag begraver mig i mitt rum med min dator och skiter i världen utanför. Jag har 5 miljoner saker jag borde göra. Men det är roligare att sitta och läsa fanfiction. Och ju porrigare dom är desto roligare är det. Jag är sjuk. En sjuk sjuk människa. Slå ihjäl mig någon. Tror inte att de flesta skulle klaga. Dom skulle nog må ganska gott om jag försvann.
Se bara när jag opererade mig. Inte fan va de någon som saknade mig då. Förutom familjen då. Pappa var så söt. Under min andra operation jag gjorde då var han så nervös och orolig att han åkte till köpis och vankade där i flera timamr för att tänka på något annat. Haha. Ibland kan dom överraska en. Väldans mkt.
Har inte så mkt mer att säga. Vaknade relativt tidigt idag. 7.30 tycker jag inte är så pass sent att vakna när det är frukost kl 7. Och dieten går bara fint. Blir mindre och mindre hungrif om kvällarna. Om dagarna är det ju omöjligt att vara hungrig. Man äter ju konstant. Och idag, än så länge, har jag inte hoppat över ett enda mål. Nu ska jag iväg och koka ris. Fattar inte att de ska ta upp emot en timme att koka det förbannade riset. Men gott är det. Tycker jag. Jämtemot min dietkompis. Fy på dig Linda.
Men ne. Jag tycker om dig ändå. Bli inte arg.
Puss Puss

3:dje dagen på min diet. Och jag är helt fucked up. Började med att jag vaknade 10.30 idag av att Linda ringde. Bye bye frukost och mellanmål. Men skönt som satan var det att få sova. Sedan lunch med Linda innan hon och hennes karl skulle fara till Östersund. Själv gick jag och fikade med Alex å Sanna. Och jag var duktig. Drack bara kaffe. Och det får man göra. Så länge man inte dricker allt som inte är vanligt bryggkaffe. Men vi satt ju å fika till långt över mellanmålet. Så det missade jag också. Så det blev lite nötter när jag kom hem. Middagen var ju bra iaf. Pannbiffar från igår. Satan vad goda dom är. Helt underbart mumsiga. Undrar hur det kommer att bli när jag far hem. Jag hoppas det går bra. Är ju lite seg på att följa dieter. Men den här är helt underbar. Om man följer den. Man är aldrig hungrig. SÅ haha på dig Mikael. Din diet kan ju slänga sig helt åt skogen.
Men prat om annat. JAG VAR PÅ HOCKEY IGÅR. Fy fan va härligt det var. Annika blir som en helt annan människa. Så fort jag sätter min fot inne i arenan fylls jag av ett helt underbart rus. Och lukten från arenan gör mig helt galen. Jag älskar verkligen att gå på hockey. Blir som en helt vanlig människa. Jag skriker, skrattar och ler ända ifrån mitt trasiga lilla hjärta. Det finns inte en enda som tittar snett på mig förutom dom som hejjar på motståndarlaget. Och vilken match det var. Oj jävlar. Aldrig vart på en roligare match. Och att Modo totalkrossade Frölunda. Det var som att vara i himmlen. Eller 6:te raden då. Platserna var helt underbara. Gaahhh. Fast det var en sak som fattades. Foppa. Brukar se honom sitta och sura i sitt lilla bås. Men inte igår. Det var ju lite tråkigt. Fast så som Modo spelade så bryr jag mig inte. Fett roligt var det.
Jaja. En sak till innan jag säger hej då. Pratade med sexy idag. Frågade henne vilka som sjunger till Canon-reklamen och hon bara "Monty Annika. Och låter heter Seglaren." Så jag tänkte lägga ut den här som slut på mitt inlägg. Hoppas folk är lika glada och upprumda som jag. För jag har fortfarande inte kommit ner från himmlen. Inte efter det jag fick veta idag.
Puss Puss

Dag nr 2 på min och Lindas diet. Fy fan. Det enda jag har gjort idag är sovit och ätit. Om man bortser från mitt pluggande i biblioteket i morse. Eller plugg och plugg. Jag förtår inte varför jag inte kan plugga. Hur jävla svårt kan det vara att intala sig själv till att skriva klart en uppsats som jag behöver skriva till typ 3 smågrejjer. Ibland hatar jag verkligen mig själv att det är roligare att sitta och läsa fanfiction än att göra något som har med min framtid att göra. PISS SKIT.
Men men. För att prata om roligare saker. JAG SKA PÅ HOCKEY. Ska gå snart å. Linda och jag ska bara äta vårt sista mål mat för idag. Pannbiffar och sallad. Mumsigt värre. Sen bär det av mot Fjällräven Center. TJOHOO.

Sitter och degar innan filmkväll i korris. Började gå igen mina favoriter på youtube. Jag vet att jag nu kommer lägga ut en till film. Men dom minnena som dök upp med denna låten. Jag, Alex och en massa festande. Alla dessa fester vi ha vart på och haft. Saknar dom lite. Vill festa med henne igen. Vi var på fester. Fast sen så slutade dom i ren kalabalik å. Vet inte hur ofta jag vakna i min säng dagen efter och funderade på vad som hände under natten och hur jag kan ha hamnat hemma. Men men. Dags för flashbacks...

Hörde detta och dog en smula

en liten bit av Annika varje dag
en liten bit av Annika gör dig glad
en liten bit av Annika varje kväll
en liten bit av Annika gör dig snäll
en liten bit av Annika varje dag
en liten bit av Annika gör dig glad
en liten bit av Annika varje natt
en liten bit av Annika gör dig matt

Jag vet att det här kommer att låta konstigt. Men som folk tar på mig nu för tiden har aldrig hänt mig förr. Och nu menar jag inte på ett perverst sätt. Jag får kramar, händer på axlarna och folk som klappar mig på huvudet. Folk tar på mig på en massa sätt och jag blir bara gladare och gladare. Vad då att livet tuffar på precis som när man gick i skolan? Så bra som jag mår nu har jag nog aldrig mått. Jag minns grundskolan. Enda gången folk tog på mig då var när dom slog mig. Vilket jag inte vill komma ihåg. Sedan började gymnasiet. Jag tror det var då folk började ta på mig så som folk gör nu. Det är inte undra på att jag springer när folk kommer och ger mig en kram. Jag tror ju bara att dom ska komma och ge mig en rak höger följt av vänsterhanden. Men jag kom och tänka på det igår när jag stod i baren på kåren. Folk pratar med mig normalt. Ger mig kramar eller lägger en hjälpande hand på axeln. Inga onda gärningar i det. Jag har fortfarande inte kommit över det här att folk tycker illa om mig. För det tror jag att alla gör. Men ändå så finns det dom där få människorna där ute som fortfarande gillar mig och inte vill slåss. Känns så avlägset. Och även om det nu snart är 10 år sedan som jag gick ut grundskolan så finns dom känslorna fortfarande längst fram inom mig och jag kör oftare på det säkra kortet istället för att släppa allt och våga på något nytt.
Det är nog därför som High School Never Ends. För att man aldrig vågar släppa på sina gränser man satte då. Även om jag har släppt mycket från den tiden. Dom finns alltid inom en och tar över.
Var bara det jag ville skriiva om idag. Att folk tar på mig och jag mår bara bättre och bättre för var dag.
Puss Puss

Ja. Vad kan jag säga. Har varit mkt duktig idag. Ha ringt försäkringskassan idag och fixat med min ledighet efter op. Så snart lär jag få ännu mera klartecken ifrån CSN. Iofs så får jag redan pengar ifrån CSN. Men den tiden som jag var hemma efter operationen skulle jag egentligen inte få några pengar ifrån CSN. Men det skulle lösa sig om jag fixade med försäkringskassan. Och det har jag gjort idag. Haha. Ibland är jag bara så duktig.
Nu sitter jag här på mitt rum och ska fortsätta städa lite. Eller städa och städa. Jag ska byta sängkläder. Men det är lite städa i det också tycker jag. Och medan jag gör detta så virrar hockeyn ifrån datorn. Kan ju inte missa MODO nu när det börjar så bra. Fast när det går bra för MODO i början så brukar det ju gå helt åt pipsvängen. Så vi håller alla tumma vi kan att det kommer att gå bra för dom.
Så till sist så tänkte jag bara lägga ut en video till. Känns som om att det är det enda jag gör nu för tiden. Lägger ut en massa dåliga videos på min blogg istället för att prata ur mig så att mitt hjärta kan få leva några dagar till. HAHA. Men men. Jag dog när jag såg den här på tv:n. Så jag tänkte dela med mig lite.
Hej hej...

Kollade min fb häromdagen. Såg att min sötis Alex hade skickat ett meddelande till mig. Det var det sötaste meddelandet jag någonsin fått. Eller inlägg kanske det heter. Då hade hon skickat en länk och skrivit att man kan vinna en hel dag med foppa och att ingen mer än jag kan förtjäna det mer. Hur söt får man bli. Älskar dig Alex. Älskar dig jättemkt.

Nu är det dålig film på tv som gäller. Hoppas på att se en risi frutti-reklam i reklampausen.

Puss Puss

Oj då. Nu är det ju en evighet sedan som jag uppdaterade min blogg. Men vad kan jag säga. Så mycket har hänt i mitt liv också.
Det enda roliga är väl att jag har fått träffa mormor och morfar igen. Dom Har blivit gammla och jobbiga av sig. Jobbigare än vanligt då.
Sen har jag även fått träffa resten av familjen då vi hade någon form av släktträff och jag höll på att döda mina föräldrar. Hur i helvete kan man vara så egocentrerade som dom?
Jag har börjat i en ny klass och har aldrig känt mig så uttittat som då.
Ja. Som ni ser så händer inget i mitt liv. Men det med klassen räknas nästan inte. För det hände ju i måndags. Är även med i STUNG för jag tänkte att jag kunde hjälpa dom med lite saker som man kan behöva hjälp med. Men fy fan för att vara med i STUNG. Hälften av personerna som sitter i styrelsen har man lust att ge en rak höger. Kommer ihåg i tisdags när det var dags för brännboll. Jag bar på raketerna dit och en i styrelsen säger att vi alla ska nog dela på att bära raketerna dit efterson det är lite tungt. Jättebra tycker jag och tar raketerna den första biten. Trodde jag ja. Haha. Dom sprang ifrån mig det första dom gjorde och sen fick jag bära den där jävla pjäsen enda fram dit vi skulle. Men nu hade jag en sån tur att det kom en kille efter vägen och undrade om jag ville ha hjälp. Jättegärna svarade jag och mer eller mindre kasstade raketerna i armarna på han. Sen när man kommer fram och frågar om va som händer får man ett snäsande/fräsande svar tillbaka att det vet jag och att jag borde flytta på mig. Visst känner man sig behövd. Jajjemen. Eller så inte. Och sådana människor ska bli sjuksköterskor. Lycka till i ditt liv. Jag hoppas nån kommer och är lika sur mot dig nån gång. Fick sån oherhört lust att kalla folk för fittor nu också. Fast det får man ju inte. Men kul hade det varit. HAHA.
Men men. Efter den bbrännbollen blev jag sjuk förkyld och har stannat hemma sedan dess. Och inte har det släppt något heller med min sjukdon. Har fortfarande ont i halsen och huvudet, mår illa och känner mig allmänt nere. Inte bra. Inte bra.
Sen får vi se vad som händer ikväll. Om jag är med på STUNG-middagen eller inte. Känns ju ganska dumt. Pratade med en av dom vettiga i den där styrelsen. Det finns 2-4 st som är någorlunda i den styrelsen. Och hon pratade om att hon skulle kolla om jag fick komma på middagen, annar skulle hon skriva upp mig. Det är ju typ det snällaste jag har hört ifrån dom. Förutom dom gångerna dom skäller på mig för att jag tvättar golven för bra. Det är ju snällt det å.
Men som sagt. Nu sitter jag här och ät megasjuk, Elena är här och våldgästar mig mellan skolans alla föreläsningar och Elena hälsar så gott till alla mina läsare (alla ni 5 eller hur många ni nu är)
Ha det gött allihopa. Det var skönt att få prata av sig ett tag.
Puss Puss

Är så sjukt jävla besviken på dig.
Hur fan kan du sitta och prata med mig om folk som bara tar utan att fråga när du är precis likadan. Så fruktansvärt besviken jag är på dig. Har du nån aning om hur mycket jag hade sett fram emot att få dricka min sourz. Som jag har pratat om den och verkligen sett fram emot att få ta fram den varma dagar under sommaren. FY FAN VAD JAG ÄR ARG PÅ DIG. SJUKT JÄVLAR LESSEN OCH BESVIKEN. Om du inte fattat det än. Och skit i pengarna. Allt är slut nu. Glöm att jag tänker vara snäll mot dig något mera. FRÅGA FÖRST DIN JÄVLA FITTA. SOM JAG HATAR DIG JUST NU.
Är så arg nu att jag måste lugna mig med Markoolio. Så jävla sämst jag är. Och glöm att jag har något förtroende för dig något mer. Det försvann nu när du tog det enda jag hade att se fram emot. Som jag lovat folk saker.
Jag vet att det inte är mycket att bli upprörd över. MEN DU OM NÅGON BORDE JU FATTA.
FY FAN VAD JAG ÄR ARG PÅ DIG NU.
GÅ OCH DÖ DIN JÄVLA RÅTTA

HIHI.
Annika har tattuerat sig. Visserligen var det förra onsdagen jag gjorde det. Men jag är lika glad nu som då. Jävligt snygg blev den. Och tid tog det. Satt i 5 timmar hos Zid. Det tog inte 5 timmar att göra den, men vi var där i 5 timmar ändå. Kom dit till 12 och då var ingen där. Men inte gjorde det något. Var bara för mig att bli ännu mera nervös än vad jag var innan. Sen vi halv 1 kom Zid intumlande och va så lessen att han var sen. Men som sagt gjorde det inget. Jag hade ju hela dagen på mig. Tattueringen jag gjorde tog 3-3.5 timmar att göra. Och snygg som satan är den. Zid är min nya stora idol. Han kommer nästan före Foppa och Elena. För Zid är grym. När jag väl har tagit kort på min tattoo så ska ni få se den. Den äger fett. Blev klart mkt mkt snyggare än vad jag hade tänkt att den skulle bli. Till och med familjen tyckte att den var fin. Då jävlar är den snygg.
Var väl bara det jag ville säga. Att Mr Zid är bäst i världen. För tillfället. Snart finner jag säkert någon annan människa som jag kommer att avguda.
Annars kommer inte nå mer skoj att hända. Funderar på att väcka lillasyster. Hon ligger bredvid mig här i soffan och sover så sött. Men så har hon vart på skolan idag och fått väldigt fina kommentarer på alla de uppgifter jag har hjälp henne med. Vi är bäst när det kommer till filmanalyser. Hahah.
Undrar om jag inte skrivier bättre på fyllan än när jag är nykter. Känns lite som det just nu. Och nej. Jag är spiknykter. Annars får inte Annika köra bil. Vilket hon har gjort nästan hela helgen. Satan vad roligt det är att köra. Har vart så körkåt nu att det nästan har blitt för mkt prat om bilar. Men det tog jag bort genom att tatturea mig. Så nu pratar jag bara tattueringar. Folk vill ju nästan slå ihjäl mig. Hahah.
Men men. Kort på min fina tattuering kommer snart. När syster vill ta ett. Annars så säger jag hej då för tillfället. Ska försöka få liv i skrutten nu.
Puss Puss

Vart fan är mitt liv på väg. Herre gud.
Linda bryr ju sig mer om mitt sexliv än vad jag gör. Fast jag kan ju inte klaga. Det värsta är ju bara att jag fan har ett kk nu. Några sms här och några samtal där och pang säger det så är han hos mig. Det är ju lite gulligt i sig. Men nej. Jag vill inte vara så. Trodde aldrig att jag ens skulle ha en kk för 10 år sen. Iofs så trodde jag ju att jag skulle vara oskuld och halvnykterist för en 10 år sen också. Och nu ligger man här i en säng i Ö-vik och undrar vart fan livet har tagit vägen. Finns inte ens ett tecken på att karln har vart här heller. Bara det öppnade kondompaketet på golvet. Nee Annika, skärp dig. Bakis är jag å. Och ska åka till Solle senare idag. Kul kul... NOT. Aja. Det får gå. Som allt annat i mitt liv. Undrar om jag ska lägga mig och sova igen.
Puss Puss världen.

Vart fan är mitt liv på väg?
Jag hoppas att du är lika blind som jag är dum.
Annars är jag körd.
Helt jävla borta.
FAN.

SKJUT MIG.
SNÄLLA

Oj oj oj vad Annika har varit duktig. Ringt och felanmält min säg i 2 veckors tid nu. Och idag har dom nu lagat den :) Annika kommer att få sova om nätterna igen. Jag har varit sjukt trött de senate 2 veckorna. Så trött att jag har somnat på föreläsningarna och lite nu och då överallt där jag kan slappna av utan att tro att min säng ska rasa vilken sekund som hellst. Fast nu är sängen 20 cm (lovar att de är mer) lägre än den var innan. Så nu kan jag inte förvara mina lådor under sängen något mer. Lite surt.
Annika har även varit duktig och skrivit klart sin rapport. Men det hade aldrig gått utan Lindas hjäp. Jag fattar inte att jag måste ha någon som står och piskar mig för att jag ska skriva rapporter. Fast det är ju så sjut tråkigt att skriva dessa rapporter. Hade ju vart mycket enklare om man sluppit. Och alla dessa artiklar vi måste söka också. Och det måste vara vetenskapliga artiklar också. Och minst 2 och minst 3 och de får inte habdla om något ointressant och jag kräks på allt som har med artiklar och rapporter att göra. Men som sagt. Det går frammår för mig i skolan. Det känns bra.
Annars undrar jag stort vad det är som har hänt. Annika har fått kommentarer på sin blogg. 2 ST TILL OCH MED. Senast det hände var i mitten på 2005 tror jag. Om det inte var ännu längre sedan. Fast det tror jag inte. Om jag tänker rätt så skaffade jag bloggen 2005. Men inte för att jag gnäller på kommentarer. Jag blir bara glad av det. För vad är det för mening att sitta och skriva en hel massa saker om ingen läser? Inte för att jag bryr mig så mycket så. Jag har ju mest bloggen för att få avreagera mig på allt jag blir arg och sur över. Och för att få skryta över saker som händer i mitt liv. För jag är en sån töntig tjeje som hatar när folk måste skriva ut hela sin liv på facebook. Jag tycker inte man behöver lägga ut allt man gör, allt man får och skriva saker för att göra andra avundsjuka. Man har ju ett privatliv och behöver inte alltid vara bäst. Därför är jag så emot att skriva saker som händer mig på facebook. Bättre att plottra ner det här som folk får läsa. Det är ju bara ändå 3-4 personer i Sverige som läser min blogg. Flåt om jag glömt någon nu. Och riktigt pinsamt blir det när jag nu efter detta inlägg kollar statistiken och ser hur många som läst och ser att det är fler. Men det tvivlar jag starkt på.
Puss puss